De får lära sig om De Geers mörka sidor

Han kallas den svenska industrins fader och har fått ge namn åt mycket i Norrköping. Men det finns även mörka sidor av Louis De Geer – något stadens elever nu får lära sig om.

Hur ser man ut när man är viktigast i stan? Daliya Ahmed, Dana Mobarak, Sadik Osman och Valentino Suvalic visar.

Hur ser man ut när man är viktigast i stan? Daliya Ahmed, Dana Mobarak, Sadik Osman och Valentino Suvalic visar.

Foto: Sarah Olsson

Norrköping2019-04-24 21:00

– När jag var barn och långt framåt så pratade man aldrig om den svenska slavhandeln. Det gör att man börjar fundera på vad det är som berättas och inte.

Bonnie Festin är intendent vid Norrköpings konstmuseum där utställningen ”Släkten och slavarna” visats sedan december. Konstnären Carl Johan De Geer ger där en annan bild av sin förfader Louis De Geer – och berättar om den omfattande slavhandel han var inbladad i.

Tanken att använda utställningen för att uppmärksamma elever på att förhålla sig kritiska till historien har funnits med sedan start. Under tre veckor i april har därför nio klasser fått besöka utställningen och Stadsmuseet i ett samarbetsprojekt mellan museerna kallat Historiebruk. Men hur lär man då mellanstadieelever om källkritik? Eleverna i klass 6 från Tamburinens skola får slå sig ned med papper och penna i konstmuseets lokaler.

– Nu ska ni rita av er lärare och ni måste rita väldigt snabbt – 30 sekunder har ni på er, instruerar Bonnie Festin.

Resultatet blir en mängd varierande porträtt av läraren Zalga Thomas.

– Man måste välja vilka delar man ritar, eller hur? Samma sak är det när man berättar en historia, säger Bonnie Festin.

Hur historier förändras illustreras genom visk- och imitationslekar. Samtidigt får eleverna lära sig om flera sidor av Louis De Geer. Om slavhandeln, men också hur viktig han var för den svenska industrin och Norrköping. De går igenom de olika platser i staden som är uppkallade efter "den svenska industrins fader": konserthuset, statyn på Gamla torget, De Geergymnasiet...

Innan dagen visste de ingenting om Louis De Geer, säger några av eleverna, mer än att de hade hört namnet – nu vet de desto mer.

– Han var en rik man och slavhandlare, säger RikardoKachich.

– Och han hade en fru och de hade 16 barn, säger Gabriella Hanna.

– Och han var en handelsman – Sveriges rikaste man, fyller Sadik Osman i.

Efter dagen kan de konstatera att Louis De Geer hade både bra och dåliga sidor.

– Fabrikerna som han startade var bra, men slavhandeln var dålig, säger Valentino Suvalic.

Informationen om Louis De Geer har nog gått fram, men kommer eleverna förhålla sig kritiska till historien? Bonnie Festin konstaterar att de inte hinner gå igenom allt, till exempel hur vi framställer olika saker idag, men att de hoppas "så ett frö".

– Det är viktigt att förstå att historien berättas olika beroende på vilken syn vi har.

Louis De Geer

Louis de Geer (1587-1652) var en affärs- och industriman född i Holland.

De Geer kom till Sverige och Norrköping 1627. Han blev svensk undersåte och fick monopol på järnkanongjutningen. Tillverkningen av lättare vapen förlades främst till De Geers egen fabrik i Norrköping. Under hans ledning påbörjades också den första svenska papperstillverkningen på Kvarnholmen i Norrköping. Idag är Holmentornet från år 1750 ett monument över fabriken och hela Industrilandskapet.

De Geer lämnade Sverige 1631 men kom tillbaka och levde här i flera omgångar, bland annat 1641 då han adlades.

1649 bildades Svenska Afrikakompaniet av De Geer och ett antal andra svenska adelsmän. Affärsidén gick ut på att köpa in slavar i Afrika som sedan fraktades över Atlanten där de såldes eller byttes mot varor som var efterfrågade på den svenska och europeiska marknaden. Drottning Kristina och svenska staten stod bakom kompaniet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om