De hittade en yxa från stenåldern på tomten

– Det är lite häftigt. Den här yxan var det någon som tillverkade för 7 000 år sedan, säger Margareta Gerlach.

Trindyxa. Bara eggen fattas på stenyxan.

Trindyxa. Bara eggen fattas på stenyxan.

Foto: Magnus Andersson

Norrköping2015-08-30 20:43

Videon är inte längre tillgänglig

Hon och maken Ragnar hade med sig en stenyxa till Stadsmuseet på söndagen, då alla som ville kunde träffa en arkeolog och visa de fornlämningar som de hittat.

De hittade sin yxa hemma på tomten i Svärtinge, i överskottsmassorna som de fått från grannen.

– Jag höll på att jämna ut ytan när jag hittade den här, säger Ragnar Gerlach och visar den fint rundade stenyxan.

De har precis fått yxan åldersbestämd av arkeologen Mattias Johansson, Stiftelsen Kulturmiljö, som deltog i Arkeologidagen på Stadsmuseet.

– Vi är väldigt intresserade av arkeologi och historia så det var spännande att få lite mer, säger Margareta Gerlach, som berättar att hon även varit inne på Riksantikvarieämbetets webb för att få veta mer om yxan som någon för omkring 7000 år sedan lade ner mycket arbete på.

Arkeologen Mattias Johansson berättar att de som levde på stenåldern hade ett nomadiskt levnadssätt och var jägare och samlare. I det här fallet handlade om det troligen om sälfiskare.

– Trindyxan som de visade upp har bultats fram i grönsten. Den var fin, det var bara eggen som slagits av, säger han, och visar en liknande yxa, ur museets samlingar, där den fint slipade eggen finns kvar.

Han berättar att ingen som har hittat någon enstaka fornlämning behöver lämna ifrån sig den. Om den inte är i ädelmetall – det vill säga koppar, brons, silver eller guld.

– Så fort det är en fornlämning i ädelmetall har man skyldighet att meddela staten, men då får man en hittelön, säger Mattias Johansson.

De flesta större arkeologiska utgrävningar idag görs i samband med att industrier, bostadshus eller vägar ska byggas.

– Då gräver vi på uppdrag av byggherren, som bekostar utgrävningen. Det händer också att vi gör forskningsutgrävningar, men de brukar vara mindre.

I Åby genomfördes en forskningsutgrävning av en keramisk boplats på 1990-talet och när en ny skolbyggnad skulle uppföras där för ett par år sedan fick man möjlighet att fortsätta utgrävningen.

– Vi hittade tonvis med keramik, bland annat gropkeramik. De hade spritt keramiken över ett jättestort område, som om det varit en stor festival. Vi antar att det var en ceremoniell plats, säger Mattias Johansson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om