Rådhuset invigdes den 28 november 1910. Exakt tio år senare flyttade Socialdemokraterna in i maktens boning för första gången.
Norrköping har "alltid" varit en röd stad i hyfsat modern tid. Enda undantaget är mellan åren 1991–94. Annars får vi söka ursprunget till den socialdemokratiska dominansen genom åren i valet i december 1920 då Arbetarepartiet, för första gången, fick majoritet i stadsfullmäktige i Norrköping.
Det var där allt började och en lång, snudd på obruten, svit av maktinnehav inleddes. Att Socialdemokraterna nu för blott andra gången på 100 år tvingas lämna ifrån sig styret av och i Norrköping är således ett skeende av historiska mått.
Följ med på en valpolitisk resa bakåt i tiden.
När sossarna tog makten, 1920, var Norrköping Sveriges fjärde största stad med 34 659 personer upptagna i röstlängden. Samtidigt var många inte röstberättigade, hela 5 669 personer. Främst män som inte hade betalat sin skatt. Man kunde också förlora sin rösträtt på grund av att man dömts för brott, var omyndigförklarad eller hade fattigunderstöd på heltid.
Ett faktum som sannolikt avgjorde valet och släppte fram Socialdemokraterna.
Moderaternas Stefan Hagfeldt (till vänster) ledde Norrköping under åren 1991-94. När (S) återtog makten var det under ledning av Kjell Norberg (till höger).
Socialdemokraterna tog 31 av de 60 mandaten i kommunfullmäktige och bröt därmed det tidigare borgerliga styret. En smula överraskande med tanke på att tendensen i landet i övrigt var att högern hävdade sin ställning med eftertryck. Framgången för Socialdemokraterna fick Svenska Dagbladet att genomföra en undersökning – tidningen kunde inte dölja sitt missnöje med Norrköpingsbornas insats i vallokalerna – i orsakerna till att högern tappade mark.
Framför allt berodde detta på, menade SvD, att en så pass liten del i Norrköpings befolkning var röstberättigad. Många män på högerkanten fick inte rösta. De som inte hade betalat skatt. Det plus det faktum att många kvinnor röstade, banade vägen för Socialdemokraterna.
Härifrån, det gamla rådhuset vid Tyska torget, styrdes Norrköping när de borgerliga ännu hade makten.
Samtidigt var valdeltagande av de som ändå fick rösta ovanligt lågt. Så här beskrev NT på ledarplats situation "på fältet" under valdagen i mitten av december 1920:
Det med stort intresse motsedda stadsfullmäktigevalet i Norrköpings tredje krets – det gäller som bekant om Arbetarpartiet skall komma i majoritet eller om i bästa fall ställningen 30 mot 30 skall kunna bibehållas – försiggick i dag men deltagandet var denna gång icke livligare än vid båda föregående valtillfällen.
Tvärtom det ruskiga vädret bidrog i sin mån till att många höllo sig hemma. På var och en av de fem vallokalerna var det därför rätt så fridfullt, i det blott en och annan röstande infann sig. Ibland kunde det till och med dröja tio minuter innan någon ny infann sig, varför valförrättare i regeln icke hade det ansträngande.
Utom de båda partiernas valsedlar utdelades en sådan som under partibeteckningen "De borgerliga" upptog blott ett namn, nämligen disponenten Carl J Gustafsson.
Kaj Krantz (till vänster) förlorade valet 1991. Här tillsammans med en annan (S)-profil, Mattias Ottosson.
Samtidigt hyllade Socialdemokraterna sin egen förbättrade organisation som en av orsakerna till valframgången. Detta medan de borgerliga istället föreföll splittrade, där nybildade Demokratiska medborgarförbundet ville hålla en kurs mitt emellan höger och liberaler. NT:s ledarsida kallade organisationen för "meningslös" och menade att den bara underlättade Socialdemokraternas maktövertagande. "Det är känt att det i Norrköping förr fanns en synnerligen god och livaktig högerorganisation, som på ett förtjänstfullt sätt vid valen bar upp de borgerliga synpunkterna", hette det vidare på ledarplats.
Valet 1920 innebar nya tider.
De borgerliga tappade 3 909 röster jämfört med valet till stadsfullmäktige i mars 1919. Från 9 190 till 5 281 röster.
Rut Dahl från De Borgerliga var en av de första kvinnorna i stadsfullmäktige. Invald 1919. Hon fick uppleva hur Arbetarpartiet tog över makten året därpå.
Valet 1920 blev starten på Socialdemokraternas framgångssaga i Norrköping. Ibland har partiet haft egen majoritet, även om det var länge sedan. Så sent som 1982 fick partiet 50,5 procent av rösterna i fullmäktige. Det är den högsta noteringen någonsin. Senast (S) hade egen majoritet var 1985 med 49 procent av rösterna.
En enda gång har partiet petats från makten i Norrköping sedan 1920. 1991 backade (S) och de fyra borgerliga partierna kunde, med stöd av tillfällige uppstickaren Ny Demokrati, ta makten. Moderaten Stefan Hagfeldt tog över efter socialdemokraten Kaj Krantz. Tre år senare, vid valet 1994, återtog (S), då under ledning av Kjell Norberg, styret i kommunen.
Nu är det alltså dags för ett historiskt maktskifte igen. På torsdagen meddelade Socialdemokraterna att de förbereder sig på att gå i opposition och lämna över makten i Norrköping till Moderaterna.