- Man är sur på Folkuniversitetets ledning. Varför kunde vi inte få besked tidigare eller möjligheten att gå klart det här året? De kunde ha lagt ner vid ett bättre tillfälle, säger Veronika Wallin med medhåll från Sarah Jessen.
De båda tjejerna har, hastigt och lustigt, mitt under sitt tredje och sista gymnasieår bytt till Hagagymnasiet.
När de först fick det chockartade beskedet var känslorna blandade.
- Det fanns de som grät. Själv tyckte jag att bytet i sig inte var så jobbigt, skola är ju skola överallt. Det mest skrämmande var att inte veta vilka man ska gå sitt sista år och ta studenten med, säger Sarah.
Valde bort Haga tidigare
Båda tjejerna tycker att de har blivit väl bemötta av Hagagymnasiet. De hade faktiskt båda funderat på att välja Hagagymnasiet redan efter grundskolan.
- Det som stoppade oss från att välja Haga då var att vi gick på Hagaskolan. Man ville ha lite omväxling när valet fanns, slippa äta i samma matsal tre år till.
- Men nu, med facit i hand, ångrar man nästan att man inte valde Hagagymnasiet direkt. Inte för att det var något fel på Carl Swartz. Nä, särskilt nu i efterhand känner man att det verkligen var en bra skola vi gick på, säger Sarah.
Nära kontakt med lärare
- Jag hade faktiskt funderat på att byta skola länge, men då var det för att man trodde att alla andra skolor var mycket bättre. Det är först nu man förstår privilegiet med att gå i en så liten klass och skola. Vi var sju elever i vår klass. Man fick all den hjälp man behövde av lärarna och det fanns en stark relation i mötet elev-lärare, säger Veronika.
Stressa igenom kurser
Problematiken i och med skolbytet ligger främst i att studieplanerna för naturprogrammet inte ser likadana ut på alla skolor. Det innebär att Sarah och Veronika, och de övriga eleverna som tvingas byta skola, inte kan ha samma lektioner som sina nya klasskamrater. Vissa ämnen kan de självfallet läsa ihop, men vissa kurser får de läsa på egen hand, andra har de redan läst klart och ytterligare några får de stressa sig igenom.
- De kurser som kommer i kläm nu är främst matte D och E samt kemi B, där ligger vi efter rejält. I andra kurser som religion A och fysik B ligger vi bara efter lite och har nog lättare att ta igen. Tursamt nog så hade vi schyssta lärare på förra skolan som gav oss möjligheten att läsa klart vissa kurser snabbare. Detta medför att vi faktiskt ligger före i vissa kurser, biologi B, svenska B, C-språk och projektarbete, säger Veronika.
Träffar knappt klassen
- Att vi läser kurserna efter en annan plan än klasskompisarna är inte bara tråkigt ur den praktiska synvinkeln utan det medför också att man knappt vet vilka som går i ens egen klass. Men klassen verkar trevlig så när man väl kommit in i det kan det nog bli bra, säger Sarah.
Kan ni se något positivt överhuvudtaget med bytet?
- Det är jättekul att testa på två skolor för att få se om upplägget på lektioner är samma. Är det lika strängt eller avslappnat? Det känns tryggt att ha koll på ifall man bestämmer sig för att plugga vidare. Då slipper man vara rädd för att komma från en slapp skola och inte veta om man ska klara av studierna eller inte, säger Veronika.
- Det roliga är väl ändå att nu går vi på en kommunal skola. Det blir bal och så! inflikar Sarah.
Sarah vill framförallt poängtera, med stort medhåll från Veronika, hur mycket de gamla lärarna på Carl Swartz engagerat sig.
- De skulle lika gärna kunna ha skitit i oss, dragit och skaffat ett nytt jobb. Det är ju lika jobbigt för dem som för oss, men alla har ställt upp.
Som det verkar så finns det inga större frågetecken i Veronika och Sarahs fall, allt verkar faktiskt lösa sig. Syokonsulenter från båda skolorna har kollat upp det mesta, så allt ska funka. Tjejerna känns, trots sin oturliga sits, hoppfulla. Gång på gång säger de;
- Det kommer gå bra.