– Syftet vet vi inte, men det kan vara någon som anser att restaurangägaren har en skuld och som påtryckningsmedel vill visa att man kan skjuta: Att man har den resursen eller vapenmakten, säger Leif Hermansson.
Läs mer: "Skotten är inget som påverkar oss"
Han är chef för avdelningen för grova brott vid Norrköpingspolisen, som utreder de upprepade skjutningarna mot New York Grill & Bar på Gamla torget i Norrköping.
Han kan inte gå in på några detaljer om förundersökningen, utan kommenterar endast själva företeelsen – att skjuta mot entrén till en restaurang efter stängning.
– Det är väl mer för att skrämmas. En död restaurangägare är ju inget bra utpressningsoffer. Då får man ju absolut inga pengar, säger Leif Hermansson.
Han säger att gärningsmännen använde ungefär samma tillvägagångssätt vid de två skjutningarna, där den första inträffade tidigt på morgonen den 18 februari och den andra vid 23.30-tiden på måndagskvällen den 25 februari.
Han vill inte spekulera i om det är någon specifik kriminell gruppering står bakom skjutningarna.
– Vi jobbar ganska brett och det finns flera kriminella nätverk.
Leif Hermansson tycker det är svårt att veta hur vanligt det är med påtryckningar mot restaurangägare.
– Det är ett stort mörkertal, som inte kommer till polisens kännedom annat än underrättelsevägen, säger han.
Johanna Skinnari arbetar som utredare på Brottsförebyggande rådet, som 2012 publicerade en studie där de hade intervjuat både utpressare och utpressade företagare.
– Det vi såg i studien från 2012 var att företagare som var lättillgängliga och där det finns möjlighet att ha svarta pengar att betala utpressaren med löpte en större risk att drabbas av utpressning. Det gjorde att delar av byggbranschen, restauranger och småbutiker var lite mer utsatta, säger hon.
När utpressarna valde måltavla var det inte helt ovanligt att de valde företag där de hade varit kunder, exempelvis restauranger där de hade varit och ätit. Det som triggade utpressaren kunde exempelvis vara att han inte hade blivit insläppt på en krog.
– Då kunde man komma tillbaka och bötfälla restaurangen. Det typiska fallet var att en dörrvakt inne på restaurangen hade sagt ifrån, men när man kom tillbaka bötfällde man restaurangägaren. Det visar att kränkningen inte var det primära utan att kunna få in lite pengar och då var ju inte dörrvakten så intressant, eftersom han inte har tillgång till kassan, säger Johanna Skinnari.
Hon utgår från att riskerna att bli utsatt för utpressning är de samma idag som när studien genomfördes.
– Skillnaden var att vi inte såg många exempel på skjutningar. De har väl kommit med tiden. Det vi såg var andra typer av skadegörelse: Att man slog sönder fönster och inredning, säger hon.
Det var inte ovanligt att de utpressade företagarna blev utsatta flera gånger.
– Det var vanligt, särskilt om de hade börjat betala och sedan slutat. De som redan vid första kravet sade nej och sedan ringde polisen fick oftast vara ifred, säger hon.
Johanna Skinnari tror att en öppen diskussion i näringslivet om utpressning och beskyddarverksamhet kan ha en förebyggande effekt.
– Ofta skäms de drabbade, eftersom de är entreprenörer som är vana vid att lösa problem och här står de plötsligt inför ett problem som är omöjligt att lösa.