– Vår biskop Martin Modeus vill att vi ska läsa upp uppropet vid våra gudstjänster, säger Thomas Wärfman, kyrkoherde i Norrköping som skrev under uppropet på torsdagseftermiddagen.
Då hade nästan 15 000 personer redan skrivit under. Sveriges kristnas råds styrelse står formellt bakom uppropet. I ledningen för rådet ingår bland andra Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, biskopen i Stockholms katolska stift, Anders Arborelius och ärkebiskopen för Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige, Discorios Benyamin Atas.
I uppropet menar man att det under 2016 skett en drastisk förändring av svensk asyl- och flyktingpolitik, genom att riksdagen i juni röstade för en ny och restriktiv asyllagstiftning.
"Men inte bara lagen, utan också myndigheternas tillämpning har stramats åt. Människor på flykt riskerar att beskrivas som en social och ekonomisk belastning och ett problem som bör lösas utanför Sveriges gränser. Vi är många som är djupt oroliga över den teknifiering, empatilöshet och avhumanisering som kommer i uttryck i den nuvarande asylpolitiken och i diskussionen kring den", fortsätter uppropet i vilket tre uppmaningar riktas till regeringen: Ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro, ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv, undanröj praktiska hinder mot familjeåterförening.
– Vi engagerar oss överhuvudtaget i frågor om asylpolitik, säger Thomas Wärfman och nämner bland annat att kyrkan lokalt förestår språkkaféer där asylsökande får möjlighet att bekanta sig med det nya språket.
– Vi måste kunna tala med varandra, säger Thomas Wärfman. Svenska kyrkan i Norrköping är även delaktig i Portalen, ett samverkansprojekt till stöd för nyanlända.
Thomas Wärfman betonar vikten av att ta tillvara den kompetens som de människor, som flyr till Sverige från krigen, har.
– Vi måste se till att de får möjlighet att bidra till samhället. Grundproblemet är krigen de flyr ifrån, säger han.
– Det handlar om människor, och inte statistik som vi ska ta ställning till.
Vilken effekt kan det här uppropet få?
– Jag tänker att om den samlade kyrkan skriver ett upprop så är det en viktigt bidrag till samtalet om flyktingpolitiken, säger han.
2005 fick Sveriges kristna råd in 160 000 underskrifter i påskuppropet, som också gällde en humanare flyktingpolitik. Juluppropet pågår till den 31 januari 2017.