Exempel på hur befolkningsutvecklingen drabbar elevunderlaget de kommande åren..
Till tisdagens kommunstyrelsesammanträde var både utbildningsnämnden och media inbjudna. Så brukar det inte vara. Anledningen var informationspunkten om Norrköpings befolkningsprognos 2023–2032 och bakgrunden var signalerna och debatten om att Norrköpings skolor har 1 400 tomma platser och stora lokalkostnader där skolnedläggningar sannolikt kan bli aktuellt.
Utbildningsnämnden förväntas också gå med ett underskott på 44,7 miljoner kronor. I samband med nämndens sammanträde den 19 april beslutades om åtgärder för att minska underskottet. Bland de omedelbara åtgärderna finns inköpsstopp, omorganisation och att verksamhetschefer måste godkänna nyanställningar. På lång sikt handlar det främst om att minska antalet lokaler och därmed förtäta verksamheten.
Olle Kylensjö från kommunens statistikavdelning redovisade den senaste befolkningsprognosen och poängterade flera gånger hur snabbt prognoser kan ändras.
– En osäkrare omvärld ger osäkrare prognoser, sa han och pekade på dramatiska händelser i närtid som alla på olika sätt påverkat prognoserna.
Flyktingkrisen med rekordhög asylinvandring 2017, pandemin 2020, Rysslands invasion av Ukraina 2022 och inflationen 2023. Det är händelser som alla på sitt sätt påverkar Norrköpings befolkningsutveckling och i förlängningen behovet av skolor och tillgången på elever.
Sammanfattningsvis kommer, enligt prognoserna, inte Norrköpings befolkning att öka i den takt man tidigare planerat för. Till stor del beroende på att invandringen minskat drastiskt och spås ligga på en låg nivå även fortsättningsvis. Det föds också färre barn och fler flyttar från Norrköping. Exempelvis kommer det 2027 att finnas 500 färre 1–5-åringar, 440 färre 6–15-åringar och 100 färre 16–18-åringar än vad man tidigare trott, enligt den senaste prognosen.
Varför behövs en sådan här dragning? Har inte utbildningsnämnden redan de här siffrorna?
– Vi måste ha samma bild av hur befolkningsutvecklingen ser ut kommande år. Därför är det här väldigt nödvändigt. Utbildningsnämnden har haft dragning tidigare, men det är på den gamla prognosen. Men de här siffrorna är bara 1,5–2 månader gamla, säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M).
"Vi måste ha samma bild av hur befolkningsutvecklingen ser ut kommande år", säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M).
Något besked om eventuella skolnedläggningar kan hon dock inte ge i dagsläget.
– Jag förstår att både personal och föräldrar är oroliga och det är därför jag vill att den här processen ska vara skyndsam, men samtidigt måste vi göra en relevant analys. Jag hoppas kunna ge besked i samband med budgetbeslutet i juni och att utbildningsnämnden då är färdig med sin analys, säger hon.
– Samtidigt är det här ett strukturellt problem som kostar skattebetalarna väldigt mycket pengar. Varje dag som går kostar de här 1 400 tomma platserna pengar och det är på bekostnad av behörig personal. För de här pengarna skulle vi kunna ha behörig personal där vi bara har 70 procent i dag.
Lovar du att det är där pengarna kommer att läggas?
– Nej, jag måste ta ansvar för helheten så det kan jag inte lova, men jag ser att vi har ett utgångsläge som då är mer gynnsamt för att växla lokaler mot behörig personal om vi gör det här arbetet.
Hur ser du på friskolorna roll? Är det tänkt att de ska ta emot fler elever i framtiden?
– En snabb prognos visar att fler och fler Norrköpingsbor vill att deras barn och ungdomar ska gå i friskola. Jag tycker inte att vi ska jobba mot friskolorna, utan med friskolorna.
Att friskolor faktiskt har lagts ner, stängt eller gått i konkurs vid flera tillfällen i Norrköping (exempelvis Kunskapsljuset 2022, Ljusets förskolor 2022, JB-Education 2013, Praktiska gymnasiet 2013, Jasminskolan 2013) oroar inte Sophia Jarl.
– Vi har en så bra dialog med friskolekoncernerna efter maktskiftet, så jag är inte rädd för att det sker. I de fall det görs förändringar i de verksamheterna kommer vi att kunna ha en dialog om det och hur det ska lösa sig. Det är inget vi behöver ta höjd för i våra verksamheter och lägga skattepengar på.
Viktigare i friskolefrågan, menar hon, är att säkerställa att även friskolorna är öppna för alla barn.
– Ska man vara med och planera förutsättningarna för Norrköpings utbildning kommande år som friskolekoncern måste man också svara upp till att alla elever, oavsett diagnos eller svårigheter, är välkomna på skolan.