Direktören: Så ska skolorna förbättras

Vår granskning av arbetsmiljön på Norrköpings grundskolor har väckt starka reaktioner och det är inte bara anställda och föräldrar som har hört av sig.

Utbildningsdirektör Sofie Lindén berättar att hon har fått ta emot starka reaktioner efter vår skolgranskning.

Utbildningsdirektör Sofie Lindén berättar att hon har fått ta emot starka reaktioner efter vår skolgranskning.

Foto: Joakim Blomqvist

Norrköping2020-06-10 20:00

Efter vår första publicering ringer kommunens kommunikationsdirektör Louise Flygt upp oss och meddelar att en av artiklarna har utlöst en mindre kris på utbildningskontoret. Hon vill att vi stämmer träff med utbildningsdirektör Sofie Lindén och vi möts på hennes kontor beläget med utsikt över Norrköpings takåsar.

Efter vår granskning vill kommunen förklara hur de arbetar med arbetsmiljön på Norrköpings skolor. Här Sofie Lindén tillsammans med kommunikationsdirektör Louise Flygt, till höger.
Efter vår granskning vill kommunen förklara hur de arbetar med arbetsmiljön på Norrköpings skolor. Här Sofie Lindén tillsammans med kommunikationsdirektör Louise Flygt, till höger.

Vilka reaktioner har du fått efter artiklarna? 

– Det är främst medarbetare som har hört av sig och undrat över min direkta insyn i deras arbetsmiljö och som missuppfattat mitt svar i artikeln. De har ställt frågor om jag inte har koll på arbetsmiljön i Norrköpings skolor, vilket jag så klart har. När jag svarade att bilden inte nått mig avsågs att jag inte kände till situationen för de enskilda medarbetarna som lyftes fram i texterna.

Du har fått läsa samtliga artiklar innan publicering, inklusive din egen svarsartikel. Ingenting har ändrats i den från det att du godkände den till dess den publicerades. Det var inget du tänkte på då?

– Det var avstämt absolut, men i kontexten kan mitt svar fortfarande missuppfattas.

Samtidigt är ju kontexten just de texter du har fått läsa och den kritik som framkommer i de tre enskilda fallen är återkommande kritik om dokumentation, brist på vikarier och så vidare.

– Det jag menade med mitt svar var att dessa tre medarbetares berättelser inte har nått mig. De flesta enskilda personalfrågor eller personalärenden sker av naturliga skäl på enhetsnivå av medarbetare och rektor tillsammans eller med enhetens fackliga representanter. De generella utmaningar som beskrivs känner jag väl till.

Utbildningsdirektör Sofie Lindén berättar att hon har fått ta emot starka reaktioner efter vår skolgranskning.
Utbildningsdirektör Sofie Lindén berättar att hon har fått ta emot starka reaktioner efter vår skolgranskning.

Okej. Så den bild av situationen i skolan som beskrivs känner du igen?

– Ja. De berättelser som lyfts fram i artiklarna är verkliga. Jag känner igen den generella bilden.

Hur tänker du kring den tystnadskultur som beskrivs? Bekymrar den dig?

– Det låter starkt och oroväckande och är självklart inget jag står bakom. Vi brukar prata om det "ärliga nuläget" under våra dialoger och uppföljningar. Vi måste veta hur det ser ut på riktigt för att kunna hitta en väg framåt.

Sofie Lindén berättar att de arbetar aktivt med arbetsmiljön på kommunens skolor. Bland annat har introduktionen för rektorer förlängts och de har minskat antalet medarbetare per rektor. På så sätt ska dessa få mer tid till att exempelvis stämma av arbetsmiljön med sina anställda.

Kommunen har också anställt en ny chef på centrala elevhälsan och inom förskolan ska nio specialpedagoger anställas för att tidigt upptäcka barn med svårigheter.

– Vi vet att det är viktigt att barn får rätt stöd tidigt.

Vad gäller dokumentationen tror hon att kommunen måste bli tydligare med vad som gäller och även se över omfattningen. Som det ser ut idag är det många som dokumenterar både i det kommungemensamma verktyget och på sina egna sätt.

"Jag känner igen den generella bilden", säger Sofie Lindén om kritiken som framkommit i våra artiklar.
"Jag känner igen den generella bilden", säger Sofie Lindén om kritiken som framkommit i våra artiklar.

Sofie Lindén säger att hon förstår att enskilda medarbetare kan bli frustrerade över att förändringsarbetet tar lång tid.

– Men samtidigt är det är en stor organisation med många delaktiga.

Pandemin har dessutom ställt allt på sin spets.

– Det vi har sett hittills under coronavåren är en handlingskraftig organisation med snabba omställningar, men det har kostat på. Självklart finns en oro för effekterna på sikt, säger hon.

Sofie Lindén ser dock även att krisen har fått positiva följder som effektivare möten, renodlade roller och ett stort kliv framåt i den tekniska utvecklingen. Och trots stora utmaningar ser hon positivt på framtiden.

Blir du aldrig uppgiven?

– Uppgivenhet ligger inte för mig, men jag är en reflekterande person. Jag kan påverka genom att sätta fokus på rätt saker och just nu planerar jag för nästa års fokusområde. Länge har jag lagt stor del av min tid på ekonomin, framåt ligger fokus på bland annat arbetsmiljöfrågor.

Utbildningsdirektör Sofie Lindén berättar att utbildningskontoret aktivt arbetar med arbetsmiljön på skolorna, men att arbetet "tar tid". Här tillsammans med kommunikationsdirektör Louise Flygt, i mitten.
Utbildningsdirektör Sofie Lindén berättar att utbildningskontoret aktivt arbetar med arbetsmiljön på skolorna, men att arbetet "tar tid". Här tillsammans med kommunikationsdirektör Louise Flygt, i mitten.

Hur tänker du kring din egen roll. Har du ett otacksamt jobb?

– Jag tycker att jag har ett av de roligaste jobben som finns. Jag lever för det här och tror verkligen på att varje elev kan lyckas, säger hon och fortsätter.

– Det är inte svårt för mig att sätta mig in i varje enskild historia, både medarbetarnas och föräldrarnas. Jag är själv förälder och vill mina barns bästa och kan förstå frustrationen.

Hur tänker ni framåt?

– Vår ambition är att fortsätta förbättra oss och vi har tre fokusområden. Att öka lärandet, öka likvärdigheten och att förbättra arbetsmiljön.

Fotnot: Har du fler tips på ämnen som berör skolan. Kontakta elin.holmer@nt.se eller tipsa@nt.se.

Skolgranskningen

Pedagoger i kommunens grundskolor berättar (NT 18 maj) om en ohållbar arbetssituation, där personal gråter, inte hinner ta ut några raster, är ständigt underbemannade och där dokumentation sker på bekostnad av den pedagogiska verksamheten.

Föräldrar berättar (NT 4 juni) hur deras barn inte fått stöd i tid, mår dåligt av bristen på arbetsro och inte ser någon mening att gå till skolan.

Både personal och föräldrar vittnar om en tystnadskultur.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!