Drags fabriker - klassikern som gav upp
Företaget hade varit verksamt i över 300 år. Men för 50 år sedan var det slut.Året var 1954 och det anrika textilföretaget Drags AB tvingades ge upp.
Foto: THERESIA BRÅKENHIELM Från den gamla fabriksgatan.
Foto: Fotograf saknas!
Enligt företagsledningen vid Drags hade driften gått med förlust under en lång tid. Den utländska konkurrensen, där priserna kunde pressas med lägre löner, längre arbetstider och olika former av statligt stöd, var en bidragande orsak.
Samma argumentation skulle sedan komma att höras från övriga textilföretag i Norrköping som tvingades lägga ned.
Medelåldern bland textilarbetarna vid Drags var ganska hög. Många kom att fortsätta inom textilen och flera kom senare att drabbas av nya nedläggningar.
Just nedläggningen av Drags väckte givetvis uppmärksamhet. Drags stod för en tradition och för ett varumärke som var vida känt. Det var ett företag som hade fötts när Sverige var en betydande stormakt i Europa.
Det hade börjat år 1642, då den inflyttade lybeckaren Petter Speet fick sitt privilegiebrev för klädestillverkning vid ett tidigare kvarnläge vid Drags. Petter Speet hade börjat sin bana i Norrköping hos Louis De Geer, vid det vantmakeri som i slutet på 1620-talet hade anlagts på Kvarnholmen.
I och med köpet av Dragskvarnen växte det efterhand fram en betydande klädestillverkning, efter Petter Speet med företagsledare som Abel Becker och ättlingar till grundaren, nu med det adlade namnet Ehrenspetz.
Redan från början fick företaget i uppdrag att tillverka uniformstyger till den svenska armén, bland annat till fältmarsalken Lennart Torstenssons soldater under 30-åriga kriget.
Det var även Drags som senare kom att förse Karolinerna med den berömda blå uniformen.
Vid det ryska anfallet mot Norrköping år 1719 gick anläggningen upp i lågor, men den byggdes efterhand upp med ek från egen skog.
Längre fram under 1700-talet stod Drags även för driften vid stadens spinnhus på Saltängen. Det var under Dragsdisponenten Harald Urlander som spinnhuset fullbordades på 1740-talet, vilket fick konkurrenterna vid Stenhusfabriken och fabriken Pro Patria att klaga över Drags monopoltendenser.
Begreppet marknadsföring fanns tydligen redan på 1700-talet och allmänheten uppmanades nu att anamma kläden från Drags med det käcka kravet; ?Svensk man i svensk dräkt?. Men marknadsföringen, kalla den gärna propaganda, till trots. Drags seglade i slutet av samma århundrade in i en rejäl konjunktursvacka.
Den som delvis tog Drags ur krisen var Christian Lenning, bördig från en fabrikörskläkt i Nyköping och med släktband i Norrköping med skeppsredaren och brukspatronen Christian Eberstein. Med sonen John Lenning inleddes den stora expansionen vid Drags.
År 1854 bildades Drags AB och efterhand uppfördes nya fabrikshus, samtidigt som de gamla handvävstolarna ersattes av moderna maskiner. På 1860-talet var ylleföretaget stadens största industri och trettio år senare hade man närmare 700 anställda.
Den blomstrande industrin i Norrköping skildrades bland annat av Albert Engström:
Den förnämsta fabriken är Drag, där svenska folkets bättre söndagsbyxor tillverkas. Utan Drag kunde man varken konfirmeras, fria eller gifta sig. Ja, man skulle kanske till och med få traska till graven på egen hand om inte Drag funnits, ty likbärarnas svarta listor förfärdigas där. Om vårt land vore Dragfritt skulle således all moral och all sakrament negligeras och vi skulle stå på Eldsländarnas nivå.
1900-talet kan karaktäriserades av en allt tuffare konkurrens. Mitt under andra världskriget, 1944, sammanslogs Drags som företag med Norrköpings Bomullsväfveri AB, populärt kallat Tuppens.
I början av 1950-talet var antalet anställda 220. Därefter minskades arbetsstyrkan och när väl nedläggningsbeskedet kom i september 1954, drabbades drygt 130 personer.
Fabriksportarna slog igen. Den ström av textilare som via fabriksgatan lämnade Drags efter ännu en arbetsdag var snart ett minne blott.
I år är det 50 år sedan. Då en klassiker gav upp.
Källor: Drags 1642?1942, av Wilhelm Carlgren. Textilen som försvann, av Sten Andersson, Lena Glans, Peter Karlsson och Mari Torstensson.
Så jobbar vi med nyheter