Du älskade giftiga knöl

Egentligen borde det vara omöjligt att odla potatis.
Med tanke på hur många sjukdomar den älskade knölen kan drabbas av borde potatis vara en svindyr exklusivitet. Bladmögel, brunröta, torrfläcksjuka och diverse varianter av skorv är några av de saker som kan förstöra potatisskörden. För att inte tala om alla skadedjur som kan angripa den. Och till råga på allt är potatisen giftig. Bara knölen är ätbar, om man hanterar den rätt vill säga.
Trots det odlas det potatis i minsta täppa. "Lite potatis går ju alltid åt". Och gott är det också. Och så nyttigt sedan. Tre kilo potatis lär täcka kroppens samtliga behov av näringsämnen. Bra att veta i fall man har dålig ekonomi.

Detta och mycket mer kan man lära sig i Stefan Olssons bok om potatis. Han hävdar att potatisen förtjänar ett bättre öde än det den drabbas av i den kommersiella hanteringen. Och det kan man ge den i den egna trädgården.
Men det finns en del fällor man måste undvika. Som att smitta den jord potatisen ska växa i. Därför ska man alltid sätta kontrollerade sättpotatisar. Även om det kan vara roligt ska man undvika att byta sättpotatisar med varandra eftersom det inte alltid syns att potatisen kan vara sjuk. Att låna redskap av grannen är okej, bara man gör rent dem ordentligt först.
Förutsättningarna för att potatisarna ska förbli friska minskar drastiskt när sättpotatisen hamnar i butikerna. Där hanteras de ofta väldigt illa. Därför ska man köpa sättpotatisen så fort som möjligt.
Stefan Olsson tipsar om hur man förgror potatisen och hur länge, vilken typ av jord som är bäst och hur mycket, eller lite, man ska gödsla. För mycket gödsel gynnar till exempel blasten på knölens bekostnad.
Lärdomarna är många och trots sjukdomarna blir man oerhört inspirerad att odla potatis.
Inte bara en sort, utan flera. Sortlistan är guld värd men även tipsen om vilka sorter man ska undvika.