Dyraste jordgubbssylten smakar sämst
I morgon är det våffeldagen. Då är jordgubbssylt ett vanligt tillbehör på tallriken. NT:s konsumentpanel har korat bästa sorten.
Foto: Fotograf saknas!
Glappet ner till den näst bästa, Icas jordgubbssylt, är över ett halvt betygssteg. Tvåan får snittbetyget 3,3 av panelen.
Det är endast de två sorterna som får över godkänt av panelen. Alla andra sex hamnar under tre i medelbetyg. De två bottenplacerade, Coop X-tras och kravmärkta Änglamarks jordgubbssylter, får så låga snittbetyg som 1,6 och 1,5.
Smaklös och fadd
Panelmedlemmarna beskriver Änglamarks sylt som för syrlig, smaklös, fadd, grynig och tråkig i färgen. En i testpanelen är tvungen att springa till diskhon och spotta ut sylten direkt när han smakar.
- Det här går inte att äta, säger han och skriver "Oätbar!!" på testprotokollet när han kommer tillbaka till bordet.
Priset på syltsorterna i testet varierar mycket. Den billigaste, Coop X-tras, kostar knappt 18 kronor kilot. Och den dyraste, Änglamarks, kostar nästan fyra gånger så mycket för samma mängd. Trots det höga priset anser panelen att den är sämst.
Vinnarsylten från Önos har det näst högsta kilopriset på drygt 58 kronor. Annars är det svårt att se något samband mellan högt pris och god kvalitet, enligt panelens bedömning. Lågprisvarianten Eldorado kommer till exempel på tredje plats i betygsjämförelsen.
Olika mycket bär
Bärmängden är också något som skiljer sig åt mellan de olika varianterna. Störst andel jordgubbar har Önos sylt, med 52 procent. Det går att jämföra med Eldorado och Coop X-tra som bara har 35 gram jordgubbar per 100 gram färdig sylt.
Trots att vinnaren har högst bärhalt går det inte att dra slutsatsen att mycket jordgubbar i receptet är lika med bra jordgubbssylt, enligt panelens bedömning. Änglamark som bedöms som sämst har näst mest bär med sina 50 procent. Samma halt har märket Primadonna från Lidl, som kommer på sjätte plats i testet.
Jordgubbssylten är inköpt i olika matbutiker i centrala Norrköping. Det finns fler sorter i butikshyllorna än de i testet. Vi har gjort ett urval för att visa på bredden i utbudet. Det innebär både traditionella märken, butikernas egna märkesvaror, en lokalproducerad sort och en krav-märkt variant.
Så gick testet tillDe elva personerna som deltog i testet smakade alla åtta sorters sylt. De fick inte veta vilka märken som fanns med i urvalet.
Sylten serverades i numrerade smakklickar. För att kunna jämföra utseende fick alla panelmedlemmar varsin tallrik med alla sorter på.
De bedömde smaken, konsistensen, sötman, bärmängden och utseendet, och betygsatte syltsorterna från ett till fem. Ett betyder riktigt dåligt, två inte bra, tre godkänt, fyra bra och fem perfekt.
Som tillbehör serverades plättar.
Sylten serverades i numrerade smakklickar. För att kunna jämföra utseende fick alla panelmedlemmar varsin tallrik med alla sorter på.
De bedömde smaken, konsistensen, sötman, bärmängden och utseendet, och betygsatte syltsorterna från ett till fem. Ett betyder riktigt dåligt, två inte bra, tre godkänt, fyra bra och fem perfekt.
Som tillbehör serverades plättar.
Så jobbar vi med nyheter