"Effektiv LSS lönar sig dåligt"
Norrköping tvingas betala över 18 miljoner kronor nästa år till andra kommuners LSS-insatser.- Ett lurigt och kritiserat utjämningssystem är orsaken, säger Claes-Göran Magnell, rådhuset.
Sedan något år står kommunerna, inte staten, för kostnaderna. Och inte nog med det. Först får Norrköping betala sin egen LSS-verksamheten. Sedan får man bidra med 18 miljoner kronor till andra kommuners. Det finns ett system utjämningssystem, som innebär att den kommun som gör mest i princip också får mest pengar från systemet. Systemet är mycket kontroversiellt och diskuterat i landets kommuner.
Effektiva förlorar
Först räknas en standardkostnad, ett riksgenomsnitt, ut för olika LSS-insatser. Den utgår från hur många LSS-beslut kommunen fattat. Alltså hur många människor man beslutat att ge speciell hjälp. Sedan räknar man med två index. Ett tar hänsyn till om kommunen har fler LSS-personer än snittet i rikets kommuner. Dessutom tas hänsyn till de faktiska kostnaderna kommunen haft. Norrköping exempelvis anses ha hanterat sina LSS-pengar mycket effektivt.
- Om kommunen har fler LSS-personer per invånare än genomsnittet samt låga kostnader vilket Norrköping hade 2002 (beräkningsåret) straffas kommunen av systemet. Utan dessa index skulle alltså alla kommuner få lika mycket till varje insats, berättar Claes-Göran Magnell.
Varför inte satsa de 18?
Nu agerar kommunerna olika. Det finns kommuner som satsar extra mycket i vetskap om att man då får pengar från andra kommuner. Utjämningsbidraget täcker dock inte hela "överkostnaden".
Varför satsar inte Norrköping de 18 miljonerna på mer LSS?
- Norrköping satsar på just så mycket LSS som kommunen anser befogat. Vi kan inte utesluta att den nu aktuella bidragsfördelningsmodellen plötsligt ändras. Kommuner som satsat "för mycket" riskerar då att stå med stora egenkostnader, säger Claes-Göran Magnell.
- Betyder det att flera som har rätt till stöd enligt den klart tvingande LSS-lagen i dag hänvisas till den mer tänjbara socialtjänstlagen?
- Nej, det kan jag inte tänka mig. För sådana tankar har vi inte haft i vår nämnd, säger Sven-Åke Molund (m) i vård- och omsorgsnämnden, som håller i LSS.
Statsbidragen till barnomsorgen visar vad som kan hända. På 80-talet kostade dagis i Norrköping mer än genomsnittet. Och kommunen fick riktade (öronmärkta) statsbidrag till denna. Så drogs de riktade bidragen in. I stället kom generella, uträknat på antalet invånare. Det gav mindre pengar till kommunens barnomsorg, som fick börja hårdspara.
-I grunden tycker Norrköping liksom de allra flesta kommuner i landet mycket illa om det interkommunala utjämningssystemet för LSS: Vi har hävdat att kommunerna måste få riktade statsbidrag till LSS-verksamheten. Och de ska vara baserade på det verkliga behovet i kommunen.
Så jobbar vi med nyheter