I helgen fick Östgötatrafiken ställa in turer till och från Klockaretorpet på grund av ungdomar som ställde sig på spåren och hängde på vagnarna.
Det är måndag förmiddag och januarihimlen hänger blygrå över Klockaretorpets centrum. En äldre dam strävar förbi med rollatorn och en bit bort står två yngre tjejer och skrattar högt åt något som flimrar förbi på telefonskrämen. I övrigt är det stilla.
Vid spårvagnens ändhållplats står tre kvinnor och samtalar. Alla bor i området och tycker att den senaste tidens händelser som vi tidigare berättat om – med ungdomar som ställer sig på spåren, klänger på vagnarna och smäller smällare – är obehagliga.
De vill inte uppge sina namn, av oro att "väcka den björn som sover".
En av kvinnorna berättar att hon under gårdagskvällen passerade ändhållplatsen varpå hon såg ett gäng unga killar "stå och tjafsa" med en spårvagnsförare. Hon gick fram och försökte avbryta.
– Men de har noll respekt och käftar bara emot. Jag har även sagt till när de kastar sten eller klättrar på ledningarna. Det är ju livsfarligt.
– Och det är små barn, mellan 11–14 år kanske. De ska ju inte ens vara ute själva sent på kvällarna. Var är föräldrarna?
En av kvinnorna rullar en barnvagn fram och tillbaka framför sig medan hon pratar.
– Man undrar ju hur tryggt det kommer att kännas när barnen är större och ska röra sig ute på egen hand.
Att kollektivtrafiken drabbas med indragna turer gör dem arga.
– Här bor många äldre utan bil och människor som är i behov av kollektivtrafiken för att ta sig till arbetet.
Malin Lindblom är ute och rastar sina hundar. Hon går på gräsytan intill spåret.
– Jag har bott här i 20 år och tycker nog att är rätt lugnt nu ändå jämfört med för än sådär fem–sex år sedan, säger hon och berättar att hon sällan är ute sena kvällar och därför märker väldigt lite av det som sker.
I centrum ligger Kunskapens hus, en slags samlingslokal för lärande och möten. När vi knackar på visar det sig snart vara dags för samverkansmöte, just med fokus på den senaste tidens händelser.
I Klockaretorpet finns en samverkansgrupp, som regelbundet träffas på Kunskapens hus. De arbetar just för att motverka oroligheter i området.
Marco Briones är verksamhetskoordinator på Hyresbostäder i Klockaretorpet. Han poängterar att det inte handlar om "kriminella ligister", utan om en "liten klick barn".
– Barn som stör är ofta ett symptom på en större problematik. Visst handlar det om föräldraansvar, samtidigt har inte alla vuxna samma förutsättningar att bemöta sina barn.
Han tror att exempelvis Facebook skapar en orosbild hos de boende som lätt blir överdriven.
– Jag menar inte att förminska det människor känner, men det finns en risk att folk, som knappt rör sig ute i samhället skrämmer upp varandra och skapar en bild som blir onödigt negativ.
Marco Briones, verksamhetskoordinator på Hyresbostäder, menar att den senaste tidens oroligheter inte är jämförbara med hur läget var under 2016.
Lennart "Nenne" Carlsson arbetar på Svenska kyrkan i Klockaretorpet och bor också sedan länge i området. Han tror att mänskliga möten är viktigast för att motverka oroligheter och att pandemin har påverkat negativt på flera sätt.
– Dels är det svårare att föra människor samman för dialog, dels är aktiviteter och mötesplatser för unga stängda, säger han.
– Vi måste hitta pusselbitarna som gör att vi faktiskt kan hjälpa de här barnen och i förlängningen hela området.
Två gånger i veckan genomför de så kallade trivselvandringar, då de rör sig ute under två timmar kvällstid.
– Kanske bör vi förlägga dem längs spårvagnsspåret i stället, så att vi kan störa de unga. Men på ett bra sätt, så att de förstår att vi bryr oss om dem.
Lennart "Nenne" Carlsson på Svenska kyrkan i Klockaretorpet menar att området generellt sett har blivit betydligt lugnare de senaste åren.
Polisen har en regelbunden närvaro i området.
– Gemene man ser inte det förebyggande arbetet vi gör och uppfattar kanske inte kontinuiteten. Men det är minst lika viktigt att bygga upp ett förtroende som att finnas på plats när brotten sker, säger Jonas Forssén, områdespolis med ansvar för Klockaretorpet.
Han tror att pandemin har gjort att färre människor än vanligt rör sig ute eller åker kollektivt, vilket är en anledning till att de unga "fått fritt spelrum".
Samtidigt är han noga med att betona att det har skett en stor förändring till det bättre i området, jämfört med 2016. Då var det bilar som stacks i brand och stenkastning mot blåljuspersonal.
– Den gången var det äldre personer som inte ens hörde hemma i området som förstörde. Nu handlar det om ofog på spårvagnen, vilket är illa nog, men en väldigt stor skillnad.
Men familjen som i helgen fick en sten inslängd i sovrummet går väl knappast att kalla för ofog?
– Jag vill inte säga för mycket i det ärendet, men det är en enskild händelse som inte ska sättas i samband med stöket på spårvagnarna.