Elever markerar mot kvinnovåld – på studentflaket

Föreläsningen om mäns våld mot kvinnor på Kunskapsgymnasiet tidigare våras, gjorde stort avtryck på eleverna. Så pass att en klass väljer att markera med en banderoll på studentflaket.

Unnit Thorstensson, Vanessa Gros, Mattias Behnam och Ken-Phil Ihorimbere har tillsammans med klassen på Kunskapsgymnasiet beslutat att markera mot mäns våld mot kvinnor genom att sätta upp en banderoll på studentflaket.

Unnit Thorstensson, Vanessa Gros, Mattias Behnam och Ken-Phil Ihorimbere har tillsammans med klassen på Kunskapsgymnasiet beslutat att markera mot mäns våld mot kvinnor genom att sätta upp en banderoll på studentflaket.

Foto: Inger Ramstedt

Norrköping2022-05-14 11:40

– Det är viktigt att lyfta fram att det här problemet även förekommer bland yngre, de i vår ålder. Vi får utstå både våld och trakasserier, säger Unni Thorstensson.

Vi träffar henne och klasskompisarna Vanessa Gros, Ken-Phil Ihorimbere och Mattias Behnam på en bänk utanför Kunskapsgymnasiet. De går alla sista året på samhällsprogrammet och utspringet närmar sig. Och det är alltså i samband med det som klassen kommer att uppmärksamma den nyförvärvade kunskapen som de fick till sig på en föreläsning tidigare i våras. En föreläsning som handlade om mäns våld mot kvinnor.

Unnit Thorstensson, Vanessa Gros, Mattias Behnam och Ken-Phil Ihorimbere har tillsammans med klassen på Kunskapsgymnasiet beslutat att markera mot mäns våld mot kvinnor genom att sätta upp en banderoll på studentflaket.
Unnit Thorstensson, Vanessa Gros, Mattias Behnam och Ken-Phil Ihorimbere har tillsammans med klassen på Kunskapsgymnasiet beslutat att markera mot mäns våld mot kvinnor genom att sätta upp en banderoll på studentflaket.

– Gästföreläsaren berättade om egna upplevelser och sa bland annat att 97 procent av alla kvinnor i landet har eller kommer att utsättas för våld eller trakasserier av en man. Det är alltså halva befolkningen, konstaterar Vanessas Gros.

– Föreläsaren ställde sen frågan till killarna hur många av dem som kände till någon kille som utsatt en kvinna för något. Två räckte upp handen. Sedan frågade hon oss tjejer hur många tjejer vi kände till som blivit utsatta. Nästan alla räckte upp handen, tillägger Unni.

Att det skulle vara så få killar som känner till att någon tjej blivit utsatt, tror ingen av dem på. 

Mattias Behnam har tagit ställning och menar att det är viktigt att lyfta fram problemet med män som slår kvinnor.
Mattias Behnam har tagit ställning och menar att det är viktigt att lyfta fram problemet med män som slår kvinnor.

– Det är mycket jargongen i den grupp man befinner sig som avgör vad man pratar om, säger Ken-Phil.

Så får Unni och Vanessa frågan om de själva blivit utsatt för våld eller trakasserier. Våld har de sluppit, säger de, men de känner tjejer som blivit våldtagna. 

Däremot har de själva fått visslingar och obekväma kommentarer kastade efter sig.

– Det kan räcka med att man har kjol på sig när man är ute på stan, säger Unni.

Unni Thorstensson säger att det kan räcka med att man har kjol på sig när man är ute på stan, så kommer trakasserierna.
Unni Thorstensson säger att det kan räcka med att man har kjol på sig när man är ute på stan, så kommer trakasserierna.

Vanessa fyller i:

– Jag minns när en gubbe skrek nåt åt mig, som var obehagligt. Då var jag bara 15 år.

För Ken-Phil och Mattias är det självklart och också viktigt att ta ställning mot allt detta. 

– Ja, annars blir vi en del av problemet. Jag har flera gånger hamnat i sammanhang där det skyllts på kvinnorna i olika situationer men då har jag verkligen i ifrågasatt. Och i en del fall har killarna vaknat till och själva i ifrågasätta sina fördomar, säger Ken-Phil 

Ken-Phil Ihorimbere säger att jargongen bland killar beror på vilken grupp man befinner sig i. Själv har han ifrågasatt killars attityder vid några tillfällen när han upplevt att det gått för långt.
Ken-Phil Ihorimbere säger att jargongen bland killar beror på vilken grupp man befinner sig i. Själv har han ifrågasatt killars attityder vid några tillfällen när han upplevt att det gått för långt.

Hur skulle ni säga att jargongen är bland killar i er ålder?

– Det beror som sagt på vilken grupp man är i. Men den här skolan har verkligen medverkat till att medvetenheten ökat. Vi har nog ändrat oss massor på de här tre åren, säger Ken-Phil.

Unni och Vanessa menar att alla skolor borde lyfta ämnet, lägga in det som en del i undervisningen. Framför allt på killdominerade skolor. 

– Men man måste börja tidigt, redan på förskolenivå. Barnen måste lära sig att ett nej är ett nej, även om det inte handlar om just sådan här saker, fortsätter Unni.

 – Sedan är det viktigt att förklara för barnet varför och vad det betyder, tilläger Vanessa.

Båda är också förvånade över att mäns våld mot kvinnor inte lyfts högre upp på politikernas agenda. De jämför med de många debatterna som förs om exempelvis gängkriminalitet.

Vanessa Bros tycker att mäns våld mot kvinnor måste få ta mer plats i den politiska debatten: "Det drabbar ju betydligt fler än gängkriminaliteten"
Vanessa Bros tycker att mäns våld mot kvinnor måste få ta mer plats i den politiska debatten: "Det drabbar ju betydligt fler än gängkriminaliteten"

– Men mäns våld mot kvinnor påverkar betydligt fler, och de är ju också en kriminell handling, säger Vanessa.

Så återkommer vi till studentflaket, som alltså kommer att prydas med en banderoll med syftet att lyfta frågan vidare. Ett beslut som hela klassen röstat ja till.

– Vi vet inte exakt vad vi kommer att skriva, men vi kommer att sätta den längst bak på flaket så att alla verkligen ser, säger Unni.

Grundaren av Orange Day

Föresläsaren som inspirerade klassen är Maria Andersson, som bland annat ligger bakom grundandet av Orange Day MC. 

Den kom till efter hennes övertygelse om att männen måste vara med i arbetet för att uppnå förändring. Så 2017 vände hon sig till dem som starkast representerar machokulturen, bikers. 

De bidrar numera inte bara genom att åka sin årliga kortege, utan även i vardagen, då de stöttar vid rättegångar, med insamlingar och genom att köra utsatta till skyddade boenden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!