Sedan början av 2017 har minst 15 personer slutat på kommunikationsavdelningen i Norrköpings kommun. Åtminstone sex personer har varit eller är helt eller delvis sjukskrivna för stressrelaterade sjukdomar. Avdelningen har 27,5 medarbetare inklusive fyra vikarier för föräldraledigheter och längre sjukskrivning av olika orsaker, uppger kommunikationsdirektören Louise Flygt.
Kommunens kontaktcenter tillhör också avdelningen. Men den är ny sedan i somras och kan ännu inte jämföras över längre tid.
Vi har talat med tolv personer som jobbar eller har jobbat på kommunikationsavdelningen. Den samlade bilden är att det finns stora problem. Med stress. Med dåligt ledarskap. Alla uttalar sig anonymt.
– Det är en liten bransch och man vill inte uppfattas som en bråkstake. Du är rädd att få problem. Du håller tyst med det du tycker, säger en vi talat med, som en slags sammanfattning till varför alla vill vara anonyma.
Att det finns problem på kommunikationsavdelningen kan inte vara någon nyhet för avdelningens ledning. Eller personalavdelningen.
I den senaste medarbetarenkäten för 2017, gjord av Ipsos, har 42 procent av medarbetarna angivit att de inte kan tänka sig att arbeta kvar i kommunen under de närmsta åren. 73 procent säger att det finns en mer eller mindre dålig arbetsfördelning på avdelningen. 62 procent säger att arbetsrutinerna kan bli bättre i mer eller mindre stor utsträckning. Över hälften säger att det är mer eller mindre svårt att framföra kritik.
I undersökningen finns också ett så kallat Stressindex. Det bygger bland annat på hur medarbetarna har svarat på frågor om arbetsbelastningens påverkan på arbetsglädje och hälsa. Enligt Ipsos förklaring signalerar ett stressindex på över tio procent på hög arbetsbelastning och negativa effekter för individen. På kommunikationsavdelningen är siffrorna betydligt högre än för snittet i kommunen.
Och det tycks inte ha blivit bättre på avdelningen. Strax före jul 2018 togs ett beslut om att Previa ska genomföra en omfattande undersökning av arbetsmiljön. Den ska vara klar i mars.
Kommunikationsavdelningen är den avdelning som ska vara länken mellan kommunen och medborgarna. ”Medborgarna är den kommunala verksamhetens yttersta uppdragsgivare”, står det i officiella dokument.
– Jag vet att det är ett viktigt jobb. Att vara där för medborgarna. Men ofta har jag undrat om min chef har fullständigt klart för sig vad vi ska göra, säger en av alla vi talat med.
Det är en avdelning som har växt mycket i och med att uppdraget har utökats i takt med digitaliseringen. 2014 hade avdelningen 17,5 anställda, i dag alltså 27,5 fast anställda inklusive 4 vikarier.
2018 hade avdelningen en budget på lite drygt 26,5 miljoner kronor. Budget för i år hamnar på ungefär samma summa. Personalen stod för runt 12 miljoner kronor förra året, men 2019 ska de kostnaderna minska. Enligt budget kommer det för i år ligga på lite drygt 10,5 miljoner kronor.
”Högt i tak” brukar vara ett begrepp som återkommer om det handlar om en arbetsplats där kritiken får komma fram.
Flera vittnar om att det här, tvärtom, har varit ”lågt i tak”. Flera berättar att den som har varit öppet kritisk har blivit inkallad till enskilda samtal direkt efter att kritiken framförts. Det har varit tydligt för alla i gruppen att kritiken inte uppskattades och det skulle märkas genom att den kritiska personen plockades åt sidan.
– När facket fått reda på problemen med arbetsmiljön har budskapet från arbetsledningen blivit att vi inte ska ”gå bakom ryggen”, sammanfattar en person från avdelningen.
Avdelningens två högsta chefer, kommunikationsdirektören Louise Flygt och enhetschefen, får båda kritik (enhetschefen har nyligen valt att avsluta sitt uppdrag som chef). Ord som ”brist på ledarskap” återkommer. En av våra källor förklarar:
– När kritiken kommit fram till cheferna har de antingen reagerat med att kollektivt skälla ut samtliga medarbetare. Eller så har de kallat till enskilda samtal som blir väldigt obekväma. Ibland försöker de visa på handlingskraft genom att till exempel ta in föreläsare inom träning och hälsa eller liknande, eller arrangera gruppdiskussioner om stresshantering. Det ser fint ut på pappret, som om något gjorts, men problemen fortsätter, säger en person med lång erfarenhet från avdelningen.
Men vilka är problemen?
– Om jag säger exakt pekar jag ut personer som vill vara anonyma. Men siffrorna i medarbetarenkäten 2017 visar tydligt. Det är lågt i tak. Människor vet inte riktigt vilket uppdrag de har. Rätt kompetens sätts inte på rätt plats.
Varför har ingen anställd satt ned foten och påtalat problemen mycket tidigare? Varför har alla låtit det gå så långt?
– Jag har tänkt på det. Kritiken har ju funnits länge. Det finns personer som har reagerat. Men många är rädda om sina jobb. Och så finns risken för de offentliga utskällningarna. Jag tror att många tiger och lider. Sen drar de när de får ett annat jobb, säger ett av våra vittnen.
Men vad behöver då hända på kommunikationsavdelningen? I stort sett alla är överens om att tre saker behöver ske.
– Vi behöver byta ut våra chefer mot personer som kan leda. Vi behöver få ett klarare uppdrag och vi behöver få tryggare anställningar, sammanfattar en av alla vi talat med.