EU- miljardförlust för Norrköping
23 miljarder svenska kronor. Det betalade Sverige i medlemsavgift till EU förra året. Ungefär samma summa kommer vi att betala i år.Kommuner som får EU-bidrag till jordbruk och regionalstöd tjänar på medlemskapet. Men stora kommuner som Norrköping förlorar.
Norrköpings kommun är en av förlorarna. Enligt Wibes uträkningar förlorar Norrköping 978 miljoner kronor under perioden 2000-2004. Men detta är inte pengar som kommunen betalar till EU. Siffran är den andel som kommunen beräknas ha om man slår ut Sveriges medlemsavgift på befolkningsstorleken.
978 miljoner kronor motsvarar 2500 kronor per person och år.
-Det är främst jordbruks- och regionstöd som länder får av EU. Det betyder att jordbruksländer får mycket stöd medan ett land som Sverige får lite tillbaka, säger Sören Wibe.
Han har själv arbetat som EU-parlamentariker under åren 1995-99. Nu är han tillbaka på sig tjänst som professor i skogsekonomi vid Lantbruksuniversitetet i Umeå.
Kommunalråd Jan-Olov Johnson (s) tycker inte det är konstigt att EU:s stöd fördelas som det gör.
-Syftet med medlemsavgiften är att medverka till att stödja bland annat jordbruket i Europa. Vi betalar inte avgiften för att få tillbaka så mycket som möjligt, säger Jan-Olov Johnson.
<p><b><font size="2">Får lite tillbaka</font></b>
Han menar att både Sverige och Norrköping får lite tillbaka i EU-bidrag beroende på att vi inte är något stort jordbruksland.
-Norrköping är ett befolkningscentra. Stadskoncentrationer får betala mycket av notan och det är syftet, menar Jan-Olov Johnson.
-Om man jämför med Sverige så har jordbruk i exempelvis Spanien och Grekland oerhört mycket att göra både i effektivisering och miljöhänsyn, fortsätter han.
<p><b><font size="2">"Inga fattiga länder"</font></b>
Men Wibe är kritisk mot att europeiska länder får så mycket i bidrag.
-Det är inga fattiga länder. EU-bidragen borde kontrolleras bättre och biståndet till tredje världen borde öka, tycker Sören Wibe.
Wibe har jämfört avgifter och bidrag från EU till medlemsländerna. Jämförelsen sträcker sig över åren 2000-2004. Hans beräkningar är att Sverige betalar totalt 120 miljarder på fem år.
Sverige får under den här perioden tillbaka cirka 48 miljarder kronor, fördelat på 34,8 miljarder i jordbruksstöd och 12,8 miljarder i regionstöd.
-För Sveriges del blir det ett större underskott den här femårsperioden än den förra, säger Sören Wibe.
Samtidigt poängterar Wibe att det är omöjligt att exakt fördela de avgifter och kostnader som en region har. För att få EU-stöd måste man till exempel ansöka om det. Jordbrukare i en region kan vara mer aktiva i att söka bidrag än andra.
Enligt Wibes uträkningar är det bara Skaraborgs och Gotlands län som får ett överskott.
<p><b><font size="2">Jordbrukskommuner</font></b>
En jämförelse av kommunerna visar att bara 11 procent, det vill säga 30 kommuner av 284, visar på ett överskott. Dessa är typiska jordbrukskommuner.
Sören Wibe anser att åren som EU-parlamentariker har gett honom stor inblick i EU-systemet. Därför tycker han också att han nu kan granska samma system.
-Jag hör till dem som är skeptiska till EU. Men visst kan även vi svenska ledamöter påverka besluten. Frågan är bara vem som påverkar och vem som påverkas mest, säger han.
Medlemsländernas avgift till EU beräknas på basis av fyra saker.
Tullarintäkter från jordbruket .
Inkomster på övriga tullar. Länderna får behålla 10 procent av intäkterna för administrativa kostnader.
Mervärdesskatten, ett basvärde på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år i landet. Sedan betalas en procent av mervärdesskatten.
Landets BNP, bruttonationalprodukten. Här finns ett tak som säger att avgiften inte för överstiga 1,27 procent av landets BNP.
Sören Wibes beräkningar visar att:
Under den första femårsperioden av svenskt medlemskap i EU, åren 1995-1999, betalade Sverige cirka 85 miljarder kronor till EU. Ungefär 42,5 miljarder kronor återfördes direkt i form av jordbruksstöd och regionala stöd.
Under åren 2000-2004 beräknas kostnaderna för medlemskapet vara cirka 23 miljarder kronor per år. Totalt 120 miljarder. Beräkningarna är att cirka 48 miljarder kronor återförs i form av stöd.
Tullarintäkter från jordbruket .
Inkomster på övriga tullar. Länderna får behålla 10 procent av intäkterna för administrativa kostnader.
Mervärdesskatten, ett basvärde på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år i landet. Sedan betalas en procent av mervärdesskatten.
Landets BNP, bruttonationalprodukten. Här finns ett tak som säger att avgiften inte för överstiga 1,27 procent av landets BNP.
Sören Wibes beräkningar visar att:
Under den första femårsperioden av svenskt medlemskap i EU, åren 1995-1999, betalade Sverige cirka 85 miljarder kronor till EU. Ungefär 42,5 miljarder kronor återfördes direkt i form av jordbruksstöd och regionala stöd.
Under åren 2000-2004 beräknas kostnaderna för medlemskapet vara cirka 23 miljarder kronor per år. Totalt 120 miljarder. Beräkningarna är att cirka 48 miljarder kronor återförs i form av stöd.
Så jobbar vi med nyheter