– Fler förtroendevalda borde absolut polisanmäla när de utsätts för brott. Det är viktigt att ha nolltolerans även när det gäller politiker. Jag förstår att de kan vara rädda för att exponera sig för ytterligare angrepp, men det finns också de som tycker att politiker får tåla lite, sade Torsten Angervåg, chefsåklagare i Norrköping, till NT sedan han presenterat sin kartläggning av hur domstolar har dömt i mål som rör hot och våld mot politiker.
Ett uppdrag som han utfört på uppdrag av demokratiminister Birgitta Ohlsson.
På presskonferensen påminde hon om den senaste dramatiska händelsen:
– Vi vet alla att i förra veckan så hotade en person att spränga sig själv i luften bara några kvarter härifrån och, enligt polisen, var detta hot politiskt motiverat, sade hon.
För henne är det naturligt att det blir fokus på politikers utsatthet under ett supervalår.
– Just hot och våld mot politiker handlar inte bara om brott mot den enskilda individen, utan är ett hot mot det demokratiska styrelseskicket.
Sitt engagemang för de här frågorna delar hon med Torsten Angervåg.
– Jag tycker det är viktigt att upprätthålla rättstaten och demokratin. När en förtroendevald person bli hotad vill jag inte att den ska ta ett steg bakåt, utan ett steg framåt eller i alla fall stå kvar, sade han.
I sitt uppdrag att kartlägga hur domstolar dömt i mål som rör politiker har Torsten Angervåg fått utföra ett omfattande detektivarbete för att få fram de domar som finns eftersom det inte finns något enhetligt sätt att registrera domar som rör förtroendevalda.
Sammantaget hittade han 27 domar som han analyserat och upptäckte ett mönster, som visar att det är två kategorier av förtroendevalda som är mest förekommande bland målsägandena.
Dels centrala politiska företrädare som partiledare, riksdagsmän och statsråd. Dels kommunala företrädare såsom kommunalråd, kommunfullmäktiges ordförande och socialnämndens ordförande.
– Det märks en tendens att angreppen på de centrala företrädarna mer är mer politiskt motiverade. Att gärningsmannen ogillar politikern eller partiets politik, sade Torsten Angervåg.
När det gäller de kommunala företrädarna handlar det ofta om hämndmotiv, att man är anser att politikern tagit ett felaktigt beslut, exempelvis att socialnämndens ordförande har varit med och fattat beslut om omhändertagande av den tilltalades barn.
I drygt en tredjedel av de granskade domarna finns det omständigheter som tyder på att gärningsmannen haft någon form av missbruksproblematik eller psykisk instabilitet som kan ha bidragit till att brottet begicks.