Facket: Så vanligt är våldet mot lärare

Nästan hälften av högstadielärarna och fler än var femte gymnasielärare i landet har utsatts för en hotfull situation av en elev under de senaste två åren. Det visar en ny rapport från Lärarförbundet.

"Det har varit svårt för en del skolor att möta barn som är mer utmanade", säger Stephan Andersson, kommunens barn- och elevombudsman.

"Det har varit svårt för en del skolor att möta barn som är mer utmanade", säger Stephan Andersson, kommunens barn- och elevombudsman.

Foto: Katja Kircher

Norrköping2021-06-13 09:00

– Det är svårt att säga något generellt för läget i kommunen, men på vissa enheter är det stökigt. Det här går i skov, säger Heikki Bodsunder, ordförande Lärarförbundet i Norrköping, som inte vill gå in på vilka enheter som nu brottas med problem.

Lärarförbundet har kartlagt förekomsten av hot och våld i högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildning.
Lärarförbundet har kartlagt förekomsten av hot och våld i högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildning.

I den rikstäckande rapporten berättar drygt 1 000 lärare om situationen med hot och våld på deras arbetsplatser. Från Lärarförbundets håll pekar man på att skolledare behöver bättre stöd och tillräckliga resurser. 

– Bristen på personal, framförallt behörig personal, är det största problemet. Det är också viktigt med kontinuitet, att personal får möjlighet att skapa en längre relation, säger Heikki Bodsunder.

"Varje lärare som drabbas är en för mycket", säger Heikki Bodsunder, ordförande Lärarförbundet i Norrköping om lärares utsatthet för hot och våld.
"Varje lärare som drabbas är en för mycket", säger Heikki Bodsunder, ordförande Lärarförbundet i Norrköping om lärares utsatthet för hot och våld.

Facket ser även brister i hur incidenter rapporteras.

– Vi upplever att den statistik vi får in om arbetsskador och tillbud inte är heltäckande. Då ombud skickar rapporter direkt till oss kan vi se sådant som saknas i arbetsgivarens statistik. Det är inte bra, säger han om läget i Norrköping.

– Vi anser också att lagbrott ska polisanmälas, oavsett barnens ålder, tillägger han.

Lokalt har facket sett en viss förändring sedan den kommungemensamma resursgruppen för elever i behov av särskilt stöd lades ner för några år sedan. I dag går eleverna i vanliga klasser eller i särskilda grupper på skolorna, beroende på tillgång på lokaler, personal och elevgrupp.

– Flera skolor har det tuffare i dag. Jag skulle nog också säga att dagens lösning är ganska dyr och resurskrävande, säger Bodsunder.

Kommunens barn- och elevombud Stephan Andersson ser även han en effekt av att resursgruppen försvann, även om den inte kunde ta emot alla sökande.

– Det har varit svårt för en del skolor att möta barn som är mer utmanade. Tidigare fanns personal som var mer van. Det krävs en särskild förmåga att kunna hantera situationen och man behöver bygga relationer, säger han.

Stephan Andersson jobbar som barn- och elevombud i Norrköpings kommun.
Stephan Andersson jobbar som barn- och elevombud i Norrköpings kommun.

Över tid har skolans personal blivit bättre på att vara ute bland elever på rasterna. Det ser han som något positivt, men också som en tänkbar orsak till att lärare och annan skolpersonal drabbas av våld. Även kunskapskraven i dagens skola tror han kan bidra till frustration och våld.

– Kraven som ställs på elever är ganska höga och omfattande, möjligen bidrar det till att fler elever får problem att klara skolan. I värsta fall kan nog elever ge upp. Då bryr man sig inte längre.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!