Fågelskådare [Aves spectatoris]

Intresserad av fåglar? Då borde du vandra längs Strömmen för att se gamla vanliga arter medan du hoppas på de rarare exemplaren.

Medan Vesa Jussila förklarar hur den lilla trädkryparen lever spanar åskådaren efter fler fåglar.

Medan Vesa Jussila förklarar hur den lilla trädkryparen lever spanar åskådaren efter fler fåglar.

Foto: Strand Mikael

Norrköping2008-02-12 00:15
Vi träffas vid Färgargården. De flesta av oss bär militärgröna kläder och fotriktiga skor. Flera kikare och en och annan fågelbok syns i gruppen. Många berättar historier om arter som setts på platser som besökts.Flest historier och platser bjuder Vesa Jussila på. Han leder den här promenaden för andra året i rad. Själv gick han den för allra första gången i mars 1976, tillsammans med Fältbiologerna. Den gången var förhoppningen att få se en sånglärka.-Det är så att jag blir nostalgisk, säger han. Vi såg ingen sånglärka men mitt intresse för fåglar stannade kvar.Andlös spänning
Bredvid vår växande flock, om ett 20-tal individer, har en ännu större grupp samlats. Gräsänderna verkar lika förväntansfulla som vi.Vesa har sett många fågelarter och hoppas under vår lördagstur få lägga den 299:onde till sin lista. Den vita ägretthägern (egretta alba) ses snarare längs Nilen, men under hela vecka sex har ett exemplar synts till vid Strömmen, mittemot Himmelstalunds camping.-Då är jag ett steg närmre klubb 300, fast numera är det inte så ovanligt att ha sett över 400 arter i Sverige. Med dagens teknik killar det till i byxorna på den mest inbitne som kastar sig i bilen direkt, skrattar Vesa. Mås bra i vitt
Sms betyder mycket för den moderne ornitologen och artportalen Svalan på internet har blivit en gemensam dagbok där information om skådeplatser delas mellan landets fågelskådare.-En 25-30 arter borde man kunna se en sådan här dag, tror Vesa.Och vi ser knipor, vigg och sothöns. Några skrattmåsar i vinterskrud flyger förbi. Sina svarta huvuden får de tillbaka i mars.Väcka nyfikenhet
När vi stannar till för att titta på en nötväcka trollar Vesa plötsligt fram en liten fågel ur en ficka. Han är skulptör till yrket och har snidat den lilla trädkryparen i naturlig storlek. Snart får den sällskap av en talgoxe.-Hannen har en svart slips som går hela vägen bak medan honans teckning försvinner löser upp sig, förklarar Vesa med den lilla gulsvarta fågeln i handen.För varje art vi ser har vår guide något att berätta. Vid femöresbron stiger spänningen där vi hoppas få se smådopping och den vita dvärgankan som NT skrivit om tidigare. I skuggan av Riksbron ser vi ett par gråhägrar och i gräset vid Himmelstalund hittar vi en död näbbmus.Fler skådare hägrar
Vesa ställer upp sin kikare för att spana efter den vita hägern. Plötsligt tycker vi oss se hägrar överallt. I plastpåsar, gräsruggar och bleka trädstammar.-Det är nog större chans att få syn på fågelskådare här, skojar Vesa.Och mycket riktigt. Några kikarförsedda individer spanar uppströms, nerströms och i luften. Från andra sidan ropar någon att de sett hägern flyga förbi för en stund sedan.Turen börjar lida mot sitt slut när jag tillsammans med fotograf Strand lämnar gruppen bakom mig. Någon vit häger såg vi aldrig men på tillbakavägen lägger vi till vit dvärganka och strömstare på våra personliga listor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om