Fakta/ Påsk
Inte för att hönorna själva tänker i de banorna. De bara värper. Och värper. Som de alltid gör. Visserligen kunde de gärna öka tempot något så här i påsktider, men de håller obekymrat sin egen takt vare sig det är jul, midsommar - eller påsk.
Ägg, ägg och åter ägg.
De 22000 hönsen i raderna med burar lägger 18000 ägg per dag och det är faktiskt i minsta laget när hela Sverige just i dagarna ropar efter ägg med en mun. Och grossisten har redan varit förbi gården och hämtat en ny laddning ägg en dag för tidigt efter att i sin tur ha gjort av med sina egna lager.
Julen har sin skinka. Påsken sina ägg. Vad som från början var en religiös sed i samband med den fasta som inleddes 40 dagar före påsk, är i dag en av våra mest självklara och folkkära traditioner.
Ägg att äta, ägg att måla, ägg att pynta, ägg att samlas runt, konstgjorda ägg att fylla med godis; vi är med hög fart på väg in i äggkonsumtionens årliga höjdpunkt och hönsfarmare och äggproducenter har bråda dagar.
De är bara hönorna själva som behåller lugnet mitt i all uppståndelse. De har sina pinnar att sitta på och sandbadet att rulla sig i. Det förefaller räcka.
NT gläntar på dörren till burhönsen och möter burar med hönor så långt ögat når. Bakom burarna passerar transportbanden på sin resa utan slut och det är på banden de nyvärpta äggen kommer ut, tätt, tätt, för att sedan skickas vidare till förpackningsdepån i nästa rum.
Rena rama storindustrin med löpande band och allt.
Tre procent av landets producenter svarar för 90 procent av all äggproduktion och skillnaden mellan branschens stora och mindre är således enorm.
I det här fallet talar vi stort.
De 22000 burhönsen har 23000 frigående höns till närmaste grannar i en annan länga intill och när de alla värper på toppen av sin förmåga, producerar gården bortåt 40000 ägg per dag. Riktigt så hög är inte produktionen just nu, men så är det också alldeles på gränsen att tillgången motsvarar efterfrågan.
Förmodligen skulle gården utan problem kunna sälja 30 procent mer ägg än normalt under påskveckan.
Burhönsen är vita av engelsk Hy-Line W 98-typ medan de frigående är bruna och av tysk Lohman-ras. Äggens kulör blir därefter, även om man ska vara en ytterst driven äggkännare och finsmakare för att märka någon egentlig skillnad i fråga om smak. För vitan är alltid vit och gulan alltid gul.
Men alla i branschen är överens om att äggen är som allra godast och lättast att skala när de är runt en vecka gamla. På alldeles färska ägg är skalen svårare att pilla bort och vitans konsistens är ännu inte tillräckligt fast för att förmå skänka största möjliga njutning vid matbordet.
Ägget har i alla tider stått som en symbol för liv. Under fastan var det förbjudet att äta både kött och ägg och på påskafton, när fastan var över, utbröt därför ett allmänt frossande som pågår än i våra dagar.
Men för att det ska vara riktigt påsklikt ska äggen naturligtvis också målas i glada färger innan det skalas och äts upp. Det hör till. De simpelt vita hör vardagen till. På Sjörövarens förskola följer man den traditionen, liksom på så många andra skolor och förskolor. Ivriga barnfingrar som målar och färglägger för glatta livet så att färgen stänker och vad som i ärlighetens namn på ytan är tämligen färglöst och intetsägande från början, blir nu istället färgglatt, blänkande och inbjudande.
Smakar målade ägg godare?
Omöjligt är det förstås inte.
Synen har lurat smaken förr.
Påsken är Sveriges fyra och en halv miljoner hönors 15 minuter i rampljuset. Påsken är en enorm puckel på en i övrigt tämligen jämn äggkonsumtion. Låt vara att julen rycker något närmare; ett julbord utan den kalla ägghalvan är naturligtvis inget julbord.
Och en påsk utan ägg...ja, vad skulle det egentligen vara?
Så jobbar vi med nyheter