Större intäkter men färre sålda biljetter. Den till synes något ologiska ekvationen noterades vid Norrköpings centralstation under 1966. Under året såldes tågbiljetter för 5 100 949 kronor. Att jämföras med siffrorna från 1965 då persontrafikinkomsterna vid Norrköping C uppgick till 4 918 196 kronor.
Ändå såldes färre biljetter. Förklara det, den som kan. Underinspektör Gunnar Hector på SJ kunde och satt inne på den rimliga förklaringen.
– Ökningen beror på flera långa och medellånga resor. Vilket ger belägg för uppgiften att allmänheten har börjat göra längre resor istället, sa han när NT undersökte det hela i februari 1967.
Under 1966 såldes 255 274 biljetter vid Norrköping C mot 273 143 under året innan. Även vagnlasttrafiken sackade något under samma år. Under 1966 lastades och lossades 60 258 vagnar i Norrköping mot 60 326 under 1965.
– Ett resultat av det allmänt försämrade konjunkturläget. Detta gäller i princip också för styckegodstrafiken. Om man sätter uppgifterna för Norrköping C i sitt rätta perspektiv, nämligen för Norrköpings driftdistrikt, så finns det ingen anledning att klaga. Både persontrafikuppbörden och kvantiteten avsänt gods har ökat, lugnade underinspektör Hector.
Tåg har alltid stått högt i kurs här på sidan. Centralstationen är dessutom en av Norrköpings vackraste byggnader. Den invigdes 1866 och ritades av arkitekt Adolf Wilhelm Edelswärd i klassiska "herrgårdsstil". Sedan 2001 är stationen statligt byggnadsminne.