Favoriten höll. Danmark tog hem segern i Eurovision song contest 2013. Vilket innebär att Malmö i princip vann igen. I lördags natt var det fest på båda sidorna av bron. Eftersom så många har valt att bo i Köpenhamn den här gången kan det mycket väl bli tvärtom nästa år. Dessutom kan det bli en fin tradition att vi lämnar över till grannarna, eftersom bröderna Olsen vann med Fly on the wings of love i Globen 2000.
Det var bra nära att Baku och Azerbajdzjan fick använda sin arena igen. Hold me var stark och det var en lättad delegation som pustade ut bakom scenen efteråt. En andraplacering passade dem perfekt.
Balladerna gick inte hem i år heller, men det var ännu värre för Irlands chockade pophopp, som kom sist.
SVT har fått otroligt mycket, välförtjänt beröm för sina sändningar. Synda bara att de sparade in på antalet medverkande. Petra Mede och Sarah Dawn Finer har fixat de stora sändningarna och Gina Dirawi studioprogrammet. Inga män i sikte. För tyvärr är Eric Saade fortfarande en manboy och hans insats var kanske det sämsta i hela finalen. Jag hade gärna sett några fler kända svenskar och kanske rent av mer än tre sekunder av Carola, som ändå firar 30 år som schlagerikon. Dessutom var det hon som tog ESC till Malmö sist.
Medes insats går väl till Mellohistorien. Hon lyckades spräcka sin korrekta fasad lagom till finalen och var bättre än någonsin. Med trasig rygg och en sex-månaders bebis i logen axlade hon lugnt och värdigt ett oerhört stort ansvar som programledare och mellanakt. Med skön distans, eftersom hon repade osminkad i tights och gympaskor. Imponerande.
Robin Stjernberg gjorde en klart godkänd insats för Sverige. Att komma på 14:e plats i det här startfältet med ett sådant bidrag är verkligen ingen flopp. Särskilt inte med tanke på hur första repetitionen såg ut i Malmö. Jag har fått försvara mitt låga betyg på honom länge nu, men faktum är att You fungerar bättre som radiohit än i det här sammanhanget.
Det är alltid lika svårt att förklara vad som gör ESC så stort. Men gemenskapen, som visualiserades så fint i inmarschen är grunden i det hela. Att så många människor samlas kring samma lägereld fortsätter att fascinera mig. Det märks inte minst i sociala medier, där ESC lämnar ett stort hål efter sig nu.
I Malmö fanns också fansen som glöder och de är lika stor underhållning som själva showen. Att Sverige är först med att officiellt omfamna ”the gay community” är väl ingen överraskning, men bra ändå. Det gäller att leva upp till en slogan som We are one.
Eurovision song contest 2013 höll hög kvalitet. Artisterna sjöng ovanligt bra och det såg snyggt ut i rutan. Att röstningen blev varierad och spännande går inte att påverka i förväg, men förhöjde upplevelsen. (Även om det var lite rörigt, speciellt på slutet.) Att 13 olika länder får 12:or och 14 olika länder 10:or måste vara unikt.
Det var svårt att förutse resultatet, men favoriten höll hela vägen. Loreen-effekten sitter i och hennes själsliga lillasyster Emmelie De Forest är en fin artist. Och Only Teardrops är en lika fin ESC-anthem som ”BBA”:sWe write the story.