En förklaring är, enligt socialtjänstens ledning, det uppmärksammade mordet på åttaåriga Yara i Karlskrona.Det ökade behovet innebär att den redan ansträngda arbetssituationen för barn- och ungdomshandläggarna ytterligare förvärras och att det finns risk för att personalomsättningen ska öka igen.
Dessutom är risken uppenbar att socialnämndens budget spricker. Det framgår av den ekonomiska uppföljning som socialchef Karl Gudmundsson och ekonomichef Marcus Pahlmgren lämnat till kommunstyrelsen.
– Läget är allvarligt. Vi lyfter fram de problem vi ser med risk för ökad personalomsättning och framför allt de ökade behov som vi ser i Norrköping, säger Marcus Pahlmgren.
Ökningen av orosanmälningar om barn och unga som far illa var inte begränsad till april månad. Även under maj månad ökade antalet orosanmälningar med 16 procent jämfört med motsvarande månad i fjol, då antalet orosanmälningar redan låg på en hög nivå.
– I år kom ökningen tidigare och en del av förklaringen till det kan vara det som hände i Karlskrona, säger Marcus Pahlmgren.
Under våren har antalet vårddygn för barn och unga på externa institutioner ökat. Bara från april till maj ökade kostnaderna för placeringarna med cirka 800 000 kronor, vilket innebär att den ekonomiska situationen är akut.
– Om kostnaderna ökar från nuläget riskerar underskottet att bli ännu större. Jag var med för två år sedan då vi gjorde ett underskott med 50 miljoner kronor. Då var det en utveckling från samma tidpunkt som det är nu som ingen hade kunnat förutspå, säger Marcus Pahlmgren.
Handlade det om MDPV-epidemin?
– Ja, den då nya drogen gjorde att antalet LVM (reds anm: missbrukare som behövde tvångsvård) ökade kraftigt.
Socialnämnden kan inte heller i dagsläget leva upp till den kvalitetshöjning inom missbruksvården, som nämnden i sitt svar till Inspektionen för vård och omsorg, utlovat. Detta trots att socialkontoret fått hård kritik för brister i handläggningen i enskilda vuxenärenden och att inspektionen beslutat att under hösten granska missbruksvården i Norrköping.
Trots dessa allvarliga farhågor föreslår socialchefen och ekonomichefen en rad åtgärder för att sänka kostnaderna med tio miljoner kronor för att kunna hålla budgeten. Åtgärderna motsvarar en minskning av antalet HVB-placeringar för barn och unga med 8 och för vuxna med 4.
Är åtgärderna realistiska när orosanmälningarna och kostnaderna för placeringar av barn och unga ökar så kraftigt?
– Det handlar om att möta behoven på ett annat sätt. Vård på institution är den kraftigaste och dyraste insatsen. Ibland behövs placeringar och måste få kosta. Vi är ju en lagstyrd verksamhet, men å andra sidan är det ingen exakt vetenskap och det går att göra mer på hemmaplan. Det är jag övertygad om och det är omorganisationens syfte. Vi tror att det kan bli billigare och bättre.
Problemet är dock att det ökade behovet gör att de positiva ekonomiska effekterna av omorganisationen dröjer. Och om kostnaderna för externa placeringar fortsätter ligga på samma nivå som nu finns det risk för att socialnämnden landar på ett underskott på tio miljoner kronor.
Men Marcus Pahlmgren vill inte säga att det beror på att socialtjänsten i Norrköping är underfinansierad.
– Vi har aldrig haft så mycket pengar som vi har i år. Vi har vår budget på 420 miljoner kronor och har dessutom fått 15 miljoner kronor extra, att använda under en övergångsperiod när vi ställer om från att köpa verksamhet till att utföra mer i egen regi. Jag upplever att vi har blivit lyssnade på i budgetarbetet.