- Jag tycker att många skolor tagit kritiken på allvar. Antalet timmar för studiehandledning har ökat med 50 procent, men skulle kunna öka ännu mer. Fortfarande möts inte alla nya med studiehandledning, men det har blivit mycket bättre, säger Gert Skärlina, rektor på IKSE, interkulturella språkenheten.
Att beställa både modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet blir dyrare för skolorna.
Samtidigt ser man att det är väldigt viktigt, speciellt för äldre elever, som kommer till Sverige.
Inlärningen går mycket snabbare om de kan få förklaringar på sitt modersmål.
Stressiga dagar
För många av modersmålslärarna är det stressiga dagar då de åker mellan flera skolor. Det är ett arbetssätt som valts för att eleverna inte ska behöva resa långt och för att kunna ha undervisningen under skoldagen och inte efteråt.
I Norrköping finns det bara två kommunala skolor som inte har modersmålsundervisning för tillfället, Kättinge och Tåby. Friskolan Jönsbergska har ingen modersmålsundervisning.
Majoriteten av lärarna åker till mellan 5 och 10 skolor under en vecka.
Kritik mot lokaler
- Det finns lärare som åker till en skola för att ha lektion med en eller ett par elever. Vi har valt att göra så för att slippa transportera eleverna. Ingen som går i lågstadiet ska förflytta sig utan att få hjälp till detta, säger Gert Skärlina.
Det finns språkgrupper där föräldrarna eller någon annan ansvarar för att skjutsa eleverna så att de blir en större grupp som studerar tillsammans.
- Det är ett dilemma för lärarna att de inte är på samma ställe. Det finns de som är på över 15 olika skolor under en vecka men det är inte majoriteten. Jag tycker vi är på väg att förbättra modersmålsundervisningen och kommunikationen med rektorerna är mycket bättre nu, säger Gert Skärlina.
Kritiken om att många lokaler som modersmålsundervisningen hänvisas till är dåliga, och i vissa fall även städskrubbar, tycker Gert Skärlina är missvisande.
Ofta i grupprum
- Att någon skulle ha en städskrubb som lokal har jag inte sett en enda gång och inte heller fått larm om. Jag tror att det var ett slarvigt uttryck. Däremot har det hänt att lärarna suttit i korridorer eller andra utrymmen som inte varit bra, säger han.
Oftast är det små grupper på fem till sex elever på skolorna och då hänvisas de till grupprum.
Nackdelar kan vara att dessa inte har någon tavla att skriva på eller dator.
Varje termin anmäls cirka 10-15 gånger att undervisningen inte har tillräckligt bra lokaler.
- Då brukar jag prata med rektorn på den aktuella skolan. De måste hitta bättre lokal. Men det är inte många gånger detta händer. När jag var rektor på en vanlig skola hade jag ungefär lika många larm om undermåliga lokaler från lärare, säger Gert Skärlina.