Förening ska få Strömmen tillbaka

Det kanske kan tyckas att Stolta Stad helt saknar empati. Så är inte fallet.
Och Örjan Gertow är en envis herre. Han ger sig inte. Han vill ha tillbaka det ursprungliga namnet på Strömmen.
Våren 2003 berättade jag här på Stolta Stad om hur denne överläkare vid medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset under flera år gått och grunnat på varför det heter Motala ström. Och varför det inte heter antingen Norrköpings ström eller enbart Strömmen. Den historiska benämningen.
Den sträcka som Örjan Gertow syftar på är från Glan till utloppet vid Händelö och Bråviken.

Studerar man de gamla kartorna är benämningen på Strömmen fram till början av 1800-talet just Norrköpings Ström eller det latinska Norcopie Fluvius.
Undantag finns, exempelvis i planschverket Suecia Antiqua från skiftet 1600?1700-tal, där Norrköping avbildas. Där benämns Strömmen som Motala Åå. Och från och med 1800-talets första hälft försvinner benämningen Norrköpings Ström.
? Under 1800-talet, när yran kring Göta kanal var som störst slarvades namnet bort, säger Örjan Gertow. Vårt informationssamhälle har därefter förpassat det till arkiven.
Örjan Gertows ansökan om en återgång till det historiska namnet behandlades under hösten 2003 av Norrköpings kommuns namnberedning, dock med ett negativt resultat. Motala ström bör behålla sitt namn, ansåg beredningen.
Samma ärende hade varit på tapeten tio år tidigare, men fått avslag med ungefär samma korta motivering.
I sin avhandling Ortnamn i Östergötland skriver ortnamnsforskaren Gösta Franzén att Motala ström är ett relativt ungt namn ?som ursprungligen betecknade loppet mellan Vättern och sjön Boren?. Den del som förbinder sjöarna Roxen och Glan benämndes under medeltiden som Munkeboda ström. Det medeltida namnet för Norsholm.

Sträckan från Glan till Bråviken, med en fallhöjd av 22 meter, kallades Norrköpings Ström.
Och Örjan Gertow ger sig inte.
? Varför inte föreslå kommunstyrelsen att de beslutar om att återta det tidigare och vedertagna namnet, säger han.
? Ett sådant beslut medför varken besvär eller kostnader. Kartor, läroböcker och info-material uppdateras ju så gott som årligen av andra skäl.
Nu har han fått sällskap och en förening håller sakta på att växa fram.
? Målet är att namnet ska vara tillbaka redan till nästa år, i anslutning till hundraårsjubileet av utställningen på Sylten.
Just frågeställningen om Strömmens vara eller inte vara som namn kan även föras över till en av klenoderna i Historiska Museets Guldrum.

För historiker och forskare är Kimstad känt för det som felaktigt går under benämningen Motalaspännet och som återfinns i museets samlingar i Stockholm.
Spännet upphittades i Strömmen vid Kimstad kvarn år 1818 av lantbrukaren Gabriel Gabrielsson, när han skulle vittja sina ålgarn. Mitt i vimlet av ål låg där något som blänkte. Det var ett smycke av renaste guld, stort som en cd-skiva och fullt med fantastiska ädelstenar.
Smycket visade sig vara tillverkat på 1300-talet, troligen i Frankrike och hade en gång hängt på en högt uppsatt person. Vissa teorier säger att det hade tillhört drottning Blanche av Namur, gift med den svenske kungen Magnus Eriksson. Spännet kan ha hamnat i Strömmen under en färd från eller till Vadstena kungsgård.
Det är för övrigt samma Blanche som går igen i den gamla barnvisan Rida rida Ranka, hästen heter Blanka.

Motalaspännet räknas internationellt som en av de förnämsta exemplen på 1300-talets juvlerarkonst och har troligen en gång hållt samman en mantel för en av landets stormän eller någon förnäm dam.
Vid Guldrummet på Historiska Museet är spännet en av de absoluta klenoderna i avdelningen medeltidshistoria. Men det har absolut ingenting med Motala att göra.
Nej, det rätta namnet vore givetvis Kimstadspännet.
Jag lär få återkomma i den här frågorna.

Förening ska få Strömmen tillbaka

Jag är klart medveten om att det finns viktigare saker att diskutera än en så, till synes, banal sak som namnet på Strömmen. Särskilt med tanke på den stora naturkatastrofen i Sydostasien och dess ödesdigra följder.