– Just nu ser jag många och starka röster för en ökad kriminalisering som lösningen på en mängd svårigheter i samhället, men vi behöver också ta till andra sätt för att komma tillrätta med strukturella problem, säger hon och betonar att det finns fler grupper i samhället som i sin profession utsätts för hat, hot och kränkningar på nätet.
Förutom förtroendevalda lyfter hon fram bland annat journalister, samhällsdebattörer och konstnärer. Även dessa uppger att de ibland av rädsla väljer bort känsliga ämnen.
– En effekt av näthatet är att vissa röster tystnar och att vissa ämnen tystas. Det här innebär ju att yttrandefriheten som några använder sig av på nätet begränsar andras, säger Moa Bladini och betonar att utsattheten är kopplad till bland annat kön, etnicitet och sexualitet.
Yttrandefriheten innebär svenska medborgares rätt att uttrycka ”tankar, åsikter och känslor” offentligt och gäller även på nätet. Den betyder dock inte att vi får säga vad vi vill. Vi får till exempel inte sprida hot, förtal, hets mot folkgrupp och barnpornografi.
Vi får heller inte sprida vidare en integritetskränkande film, till exempel av en misshandel, eller ett förtalande budskap där någon exempelvis pekas ut som grovt kriminell eller utsätts för hat eller kränkande kommentarer baserat på hudfärg, härkomst, religion eller sexuell läggning.
– Ett bra riktmärke för att navigera i vad som är tillåtet eller inte är att tänka, vill jag bli bemött så här?
Från och med 1 januari 2020 har en ny lag stärkt skyddet för förtroendevalda som utsätts för brott på grund av sitt förtroendeuppdrag. Det innebär att en person som begår ett brott mot en förtroendevald kan dömas till ett hårdare straff än vad brottet i sig skulle motivera.
– Den är tänkt att tydligt markera att brott som begås mot förtroendevalda är särskilt allvarliga. Sådana angrepp är inte enbart ett angrepp mot personen själv utan mot det demokratiska systemet.
Moa Bladini tycker att lagändringen är viktig och ser att det finns ett behov av den, men efterfrågar samtidigt ett bredare perspektiv.
– Vi kan inte använda straffrätten som första och enda medel för att komma till rätta med problem. Vi måste jobba på många olika sätt, exempelvis med utbildning, opinion och regler för hur forum modereras.
Yttrandefriheten är inte det enda som reglerar vad vi får säga eller skriva på nätet. Vi måste följa våra internetleverantörers regler och de publiceringsregler som företag tagit fram.
Tidningar och medieföretag har också regler för vad som får skrivas i de kommentarsfält som de ansvarar för.
Maria Kustvik är ansvarig utgivare på Öst Media där Norrköpings Tidningar ingår.
Vilka riktlinjer finns för sociala medier?
– Det finns två nivåer som vi förhåller oss till. Dels är det lagen om yttrandefrihet. Det innebär att alla har rätt att uttrycka sin åsikt, så länge det inte är till exempel hets mot folkgrupp eller förtal. Men vi vill samtidigt ha ett bra samtalsklimat i våra forum, därför har vi högre krav på svaren än så. Vi godkänner inte att man går till personangrepp, hotar, nedvärderar och/eller sprider privata uppgifter eller skvaller. Vi vill också att man håller sig till ämnet och håller en god ton.
Hur vanligt är det att kommentarer plockas bort?
– Vi tar bort kommentarer varje dag, i snitt fem om dagen.