Förskollärare om budgeten: "Höjningen borde tredubblas"

Förskollärarna är en av de grupper som lyfts fram i den styrande Kvartettens lönesatsning. Själva är förskollärarna måttligt imponerade. "Om de gör det utifrån konkurrenskraft jämfört med andra kommuner borde höjningen tredubblas", säger Anneli Damra.

Förskollärarna på Fridtunatäppan är inte imponerade av lönesatsningen. "Grannkommunerna ligger ändå 4 000-5 000 kronor högre", menar Marilou Andersson, Dagmar Eisl, Djamila Dilsiz, Anneli Damra och Basmina Adam.

Förskollärarna på Fridtunatäppan är inte imponerade av lönesatsningen. "Grannkommunerna ligger ändå 4 000-5 000 kronor högre", menar Marilou Andersson, Dagmar Eisl, Djamila Dilsiz, Anneli Damra och Basmina Adam.

Foto: Micke Pihlblad

Norrköping2022-06-01 18:15

Kvartettens (S, C, L och KD) lönesatsning i budgetförslaget för 2023 innehåller 82,5 miljoner kronor till att lyfta flera personalgruppers löner över en fyraårs-period. Förskollärarna får den sammanlagt största summan med sammanlagt nästan 24 miljoner fördelat på 5,9 miljoner kronor per år. Det motsvarar en löneökning på 5,1 procent utöver ordinarie löneavtal under perioden 2023-2026.

Lönesatsningen ska öka kommunens attraktionskraft vid nyrekryteringar och när det gäller att behålla personalen.

– Då borde det varit intressant att titta på andra kommuner i närheten som Söderköping och Linköping. De ligger ändå väldigt mycket högre. De här fem procenten över fyra år förslår ändå väldigt lite, säger Anneli Damra, förskollärare på Fridtunatäppans förskola.

Förskollärare på Fridtunatäppan, Marilou Andersson, Dagmar Eisl, Djamila Dilsiz, Anneli Damra, Basmina Adam efterlyser bättre status och förutsättningar för sitt yrke.
Förskollärare på Fridtunatäppan, Marilou Andersson, Dagmar Eisl, Djamila Dilsiz, Anneli Damra, Basmina Adam efterlyser bättre status och förutsättningar för sitt yrke.

Tillsammans med kollegorna Basima Adam, Marilou Andersson, Dagmar Eisl och Djamila Dilsiz är de inte imponerade av satsningen.

– Det kanske kan vara svårt att rekrytera, men det är också svårt att behålla de som finns i verksamheten. Många söker sig någon annanstans där man upplever att det finns bättre förutsättningar och högre lön, säger Basima Adam.

Fem procent extra är förstås bättre än ingenting, tycker de, men antalet arbetsuppgifter ökar också med krav på dokumentation.

– Vårt ansvar ökas hela tiden, men ingenting tas bort och det blir fler och fler barn, säger Marilou Andersson.

– Det är en svår balans. Vi har pedagogiskt ansvar, men är också väldigt mycket på golvet i barngrupp. Du är överallt, men samtidigt finns inte tiden att verkligen göra ditt jobb. Det blir ett extra stresspåslag. Du ska göra barnskötarnas jobb, men också förskollärarens jobb och ibland uppgifter som egentligen kanske ligger på en specialpedagogs arbetsuppgift eller rektorns uppgift, säger hon.

Förskollärarna på Fridtunatäppan är inte imponerade av lönesatsningen. "Grannkommunerna ligger ändå 4 000-5 000 kronor högre", menar Marilou Andersson, Dagmar Eisl, Djamila Dilsiz, Anneli Damra och Basmina Adam.
Förskollärarna på Fridtunatäppan är inte imponerade av lönesatsningen. "Grannkommunerna ligger ändå 4 000-5 000 kronor högre", menar Marilou Andersson, Dagmar Eisl, Djamila Dilsiz, Anneli Damra och Basmina Adam.

De beskriver löneutvecklingen som dålig. Efter närmare 20 år i yrket tjänar flera av dem mellan 30 000 och 32 000 kronor i månaden. Enligt förskollärarna på Fridtunatäppan är löneskillnaderna mot grannkommunerna Söderköping och Linköping 4 000-5 000 kronor i månaden i många fall.

– Om det handlar om attraktionskraft måste man kunna möta kommunerna i närområdet inte bara när det gäller lön utan även när det gäller status för yrket och hur man ser på förskollärarnas roll, säger Anneli Damra.

Karta: Förskolan Fridtunatäppan
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!