Reidar Svedahl, Sophia Jarl och Eva-Britt Sjöberg vill förändra den politiska organisationen bland annat genom att slå ihop flera nämnder.
Valresultatet den 11 september har målat om den politiska kartan i Norrköping. När det gäller de nio verksamhetsnämnderna, som har det politiska ansvaret för verksamheten inom olika områden, sträcker sig den nuvarande mandatperioden till och med den 31 december 2022.
Vid årsskiftet, när den nya mandatperioden inleds, kan nämnderna också få nya utseenden. Det nya politiska styret vill nämligen slå ihop nämnder så att verksamheterna fördelas på olika samverkansområden. Enligt ett förslag till kommunstyrelsen ska fördelningen se ut så här för tre av kommunalråden:
- Eva-Britt Sjöberg (KD) får ansvar för Utbildning (utbildningsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden).
- Patrik Palm (M) får ansvar för Social omsorg (vård- och omsorgsnämnden, socialnämnden och överförmyndarnämnden).
- Reidar Svedahl (L) får ansvar för Samhällsbyggnad (samhällsplaneringsnämnden, tekniska nämnden och byggnads- och miljöskyddsnämnden).
– Vi måste hitta ett sätt att effektivisera, både organisationsmässigt och med våra gemensamma skattemedel. Klart att vi måste titta på vår egen organisation när vi tittar på allt övrigt när det kommer till besparingar. Det kan låta klyschigt, men vi i kommunstyrelsen måste ligga före, säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M), som får ansvara för samverkansområde finans/övrigt.
Rent konkret innebär det här att samhällsplaneringsnämnden (SPN) och tekniska nämnden (TN) ska slås samman till en nämnd. Den nya nämnden föreslås heta samhällsplaneringsnämnden och antalet ledamöter utökas från dagens 11 till 13.
– Många ärenden hänger ihop i de här två nämnderna. Ärenden vi tar i SPN blir morgondagens kostnader i TN. Det har också visat sig att det faktiskt inte är så många ärenden i tekniska, säger Reidar Svedahl.
"Totalt sett kommer inte kommunen att få mer ärenden att hantera efter sammanslagningen", säger Reidar Svedahl.
Men finns det inte risk för att handläggningen av ärenden nu tar längre tid, vilket kan gå ut över medborgarna?
– Totalt sett kommer ju inte kommunen att få fler ärenden, däremot kommer SPN få fler ärenden och våra möten lär ta ett par timmar längre. Men vi måste också bli mer rationella, när det är tuffa tider måste även vi politiker ta vårt ansvar.
Ekonomiskt sett innebär förändringen att kostnaderna för att utöka nämnden ökar med cirka 66 000 kronor per år. Men genom att ta bort tekniska nämnden så minskar kostnaderna med cirka 300 000 kronor om året.
I förslaget ingår också förändringar för medborgarförslagen. Dels bedöms den nuvarande hanteringen vara för tidskrävande – och dels får 95 procent av medborgarförslagen i dagsläget nobben.
Åsa-Stina Bengtsdotter ville få stopp på Rådhusets klockringning i sitt medborgarförslag.
Man vänder blicken mot Linköping. I korthet innebär Linköpingsmodellen att medborgarnas förslag hanteras genom en e-tjänst. Förslagen läggs ut för omröstning under en period på kommunens hemsida. Om förslaget uppnår 100 stycken "gillamarkeringar" så går förslaget till beredning och eventuellt beslut. Politiker kan också alltid välja lyfta upp ett förslag – oavsett hur många "gillanden".
Innebär det här att det blir svårare att lämna medborgarförslag?
– Nej, det blir inte svårare. Men det gör att vi snabbare kan hantera förslagen, som det är i dag får tekniska nämnden ägna alltför mycket tid åt förslag som redan är utdömda från början, säger Svedahl.
Byggnads- och miljöskyddsnämnden blir även i framtiden kvar som egen nämnd.