I mars berättade strålningsklinikens verksamhetschef Håkan Rydberg att sommaren skulle kunna bli krisig om inte den rekordlånga kön hann betas av.
- Kön är kvar men har börjat naggas i kanten något, säger han när NT ringer upp för att höra hur det har gått.
- Vården är helt enkelt inte dimensionerad för den stora patienttillströmning vi har idag.
Mellan januari och mars i år utfördes 7 300 strålningsdoser vid strålningskliniken på US. Det kan jämföras med 6 200 doser under samma period i
fjol.
Svårt att vänta
- Än så länge ser det inte ut som om någon blir lidande av medicinska skäl men det är värre med det psykiska. Det är svårt för alla som väntar på att få sin behandling, säger Håkan Rydberg.
De som annars skulle ha smärtlindrats genom strålning får under väntetiden i stället utökad smärtlindring i form av medicin under tiden.
Håkan Rydberg förklarar att ingen patient står utan plan men att vårdplaneringen har fått göras om för många patienter.
- Det är vanligt att cancerpatienter får behandling med så kallade cellgifter efter att de har fått strålningsbehandling. Nu vänder vi på schemat, vilket egentligen inte har någon rent medicinsk betydelse.
En princip som strålningskliniken jobbar efter är att alla patienter som ringer får svar eller blir uppringda. Ju längre kön blir desto fler ringer.
- På sista tiden har väldigt många ringt. Det betyder mycket att vi svarar och kan ge besked om hur vår planering för dem ser ut.
Brist på personal
Maskinparken räcker med fyra strålningsapparater, varav tre är helt moderna. Det är bristen på personal som är svår och någon lösning syns inte inom överskådlig framtid.
- Så här ser det ut i hela landet. Det fattas kompetens. Vi har en önskan om att kunna anställa tre personer om året hos oss och har föraviserat om en pensionsomgång för fyra år sedan utan att få pengar till det.
Det innebär att den som går i pension inte hinner lära upp en ny strålningssjuksköterska.
- Det är inte stora pengar som krävs. En färdig sjuksköterska ska utbildas, det kostar ungefär 100 000 kronor, sedan behövs praktik med en erfaren strålningssjuksköterska i tre år för att bli säker.
45 nya sköterskor per år
I hela landet, som ansvarar för en befolkning om
10 miljoner kronor, skulle det behövas 45 nyutbildade strålningssjuksköterskor varje år. Förra året utbildades sju sköterskor.
På väg till en nationell konferens med andra strålningsenheter i landet hoppas Håkan Rydberg att enheterna ska kopplas loss från landstingen och i stället gå ihop i en gemensam, nationell verksamhet.
- Den här vården ska inte diskuteras vid hälso- och sjukvårdsnämndens resursfördelningskonferens som bara är ett smart sätt att lägga ansvaret på någon annan än politikerna.