Åsa Samuelsson på Stortorgets Handarbete välkomnar renässansen inom hobbyn i tider när fler och fler stickar, virkar eller broderar. Till butiken hittar numera också många yngre kvinnor och en och annan man.
Åsa Samuelsson rider på en liten framgångsvåg. Handarbete är verkligen inne på allvar. Hennes lönsamhet har undan för undan förbättrats och omsättningen pekar stadigt uppåt. Bra draghjälp får hon också av att HUI utsett det hemstickade plagget till årets julklapp.
– Under pandemin släppte jag bara in en kund åt gången i butiken. Det slutade med att det blev som en liten hållplats utanför affären för alla som väntade på sin tur. Kunderna diskuterade handarbeten och vad man virkade eller stickade för stunden. På senare tid har flera nya kunder hittat hit och även en och annan man, och i olika åldrar. Handarbete i dag är inte bara för kvinnor, berättar hon.
Kunden Jonas Mårgård visar Åsa Samuelsson ett av hans broderiarbeten. Han växte upp i ett hem med handarbetstraditioner och fortsätter nu i samma spår.
En av hennes nya kunder är Jonas Mårgård. Han jobbar till vardags som kap-operatör i industrin och har broderi som hobby.
– Det är olika världar men skön avkoppling. Jag stänger av helt med ett broderi i händerna och lite bakgrundsljud i öronen.
En idé om en broderad tavla till särbon väckte hans intresse. Men det som skulle bli en present i maj blev i stället klart lagom till jul.
– Börja med texten om du är nyfiken på broderi. Det är enkelt, resultatet kommer snabbt och du lär dig tekniken, berättar han och visar några broderiarbeten i butiken.
Cirka 100 000 prylar trängs om utrymmet i affären på Nygatan, vars utrymmen spänner över fyra våningar.
Renässansen för handarbetet ser Åsa Samuelsson som en behaglig motvikt till det uppskruvade tempot i vardagen och yrkeslivet.
– En del målar tavlor och drejar, andra skruvar med bilar eller sätter sig med en stickning. Folk behöver någonting kreativt för händerna utöver datorn eller mobiltelefonen. Förväntningarna på årets julklapp är bara kul. Dessutom gynnar det oss vilket är roligt för just min bransch.
– Jag mår förträffligt av att få andra människor att må bra. Handarbetet, läsa mönster och förstå begreppen kan alla lära sig.
Har din affärsrörelse och hantverket en framtid?
– Ja, vi behöver göra mer med händerna. Här handlar det om att sticka sköna tröjor eller raggsockar i naturmaterial som håller länge, stänger kylan ute och gör att vi mår bättre. Samtidigt behöver vi ta till vara kunskapen och hänga med nya trender, garner och färger.
December 1988. Åsa och mamma Wanja Andersson i den nyöppnade handarbetsbutiken som i år firar 35 år.
Den lilla butiken på Nygatan är proppfull med tillbehör som förknippas med hantverket. Åsa Samuelsson räknar med att sortimentet rymmer ungefär 100 000 prylar – från knappar, stickor och garner till virknålar, nystvindor och start-kit för broderi och stickgarner.
– Trots att utrymmet är begränsat har jag tryckt in 220 olika garnsorter. Jag trivs här där jag och mamma startade för 35 år sedan och har inga planer på att söka mig in till en galleria eller hålla öppet sju dagar i veckan. Då och då kan jag tänka mig att ordna stickcafé.
Beskriv skillnaden mellan ett ullgarn och ett garn i akryl!
– Känslan! Ett mjukt ullgarn är svårslaget, andas, håller bättre och är snyggare i längden. Ett akrylgarn vill gärna "noppra sig" med tiden. Men ullgarn från jak, merinofår, lama och alpacka är alltid dyrare. Det beror på att mängden päls per djur att göra garn av inte är så stor.
Finns det pengar att spara för en händig?
– Javisst! Garnet till ett par raggsockor stannar vid 100–150 kronor. En hemslöjdsbutik tar sannolikt 1 000 kronor för ett par i riktig ull med arbetskostnaden inräknad. Jag stickar en tröja för hand på cirka 20 timmar. Då kostar ullgarnet ungefär en tusenlapp, säger Åsa.