Fosfor för miljoner läggs på tippen

Avloppsslammet hör hemma på våra åkrar. Då hushållar vi med en ändlig resurs, den gödande fosforn i slammet. Det är alla överens om. Men efter larm om om tungmetaller, flamskyddsmedel och annat skadligt har bönderna vägrat att ta emot slam. I dag hörs inga larm, men det går fortfarande trögt att få ut slammet på åkrar.
Slottshagens reningsverk i Norrköping ger 12 000-14 000 ton slam per år. Slammet innehåller inte mer tungmetaller och andra föroreningar än att det får nyttjas på åkermark. Men bara hälften läggs ut på energiskog eller åker för foderspannmål eller brödsäd för export.
Resten hamnar på Herrebrotippen. Det är en av Sveriges största tippar, stängd sedan 1977. Åbyföretaget Econova anlitas av Sydkraft, som betalar för att bli av med slammet. Kommunen äger tippen och Econova får nyttja den gratis i 20 år för eget utvecklingsarbete mot att man täcker den med ett 1,5-2 meter tjockt lager.- Vi vill skapa ett fint strövområde för Norrköpingsborna, menar kommunen.
Det översta slamlagret ska enligt Econova vara bearbetat enligt företagets patentsökta hygieniseringsmetod, som tar kål på salmonella, colibakterier och liknande. Lagret ska också vara så tätt att det som finns under inte läcker ut.
Täckningsmassan består förutom av slam till hälften av skogsavfall och biobränsleaska.- Slamtäckning är resursslöseri. Man bryter mot en av idéerna för Sveriges miljökvalitetsmål. Nämligen att trygga en god hushållning med naturresurser. Fosfor är en mycket begränsad resurs på vår jord.
Det säger en mycket kritisk Hans Augustinsson. Han företräder Hushållningsällskapet i Östgötaslam. Gruppen, med motsvarighet i andra län, har halvofficiell status och jobbar sedan drygt tio år på att få reningsverken att göra sitt slam ännu renare så att det utan protester från bönder och matkonsumenter kan läggas ut på åkrarna. I Östgötaslam finns också Lantmännen, LRF, lokala reningsverk, länsstyrelsen och konsumentrepresentanter.
Hans Augustinsson skräder inte orden. Han kallar Herrebrotäckningen för miljökatastrof och omvandlar resursslöseriet i siffror.
En meter slam på 50 hektar (500 000 kvadratmeter) motsvarar 3 200 ton fosfor. Det skulle räcka till en fjärdedel av länets åkerareal.
Fosforn kostar kring 11 kronor per kilo. När Herrebro är täckt ligger fosfor för 35 miljoner på tippen.
Christina Rydh, processingenjör vid Sydkraftägda Slottshagen, och kollegan Birgitta Strandberg vid Tekniska Verken, finns med i Östgötaslam. Miljökatastof är för starkt, säger de, även om de håller med om att slammet hör hemma på åkermark och liknande. Samtidigt förklarar de varför deras slam tippas.
- Vi blir inte av med allt slam på åkermark och motsvarande, trots att det är godkänt. I det här fallet gör vi ändå en miljövinst. Slammet ingår i det lager som ska täcka Herrebrotippen så att lakvattnet därifrån minskar. Det betyder ju att Slottshagenslammet blir ännu renare, säger Christina Rydh.Ur Gärstadtippen i Linköping har det dessutom grävts upp slam som innehållit mer kadmium och zink än som tillåts på åkermark. Detta har också tippas på Herrebro. Birgitta Strandberg bekräftar detta.
- Men lika gärna som slammet ligger på Gärstadtippen kan det ju ligga på Herrebro. Till saken hör att vi vet exakt hur förorenat Gärstadslammet är, försvarar hon dumpningen.
Tekniska Verken och Sydkraft betalar Econova för att bli kvitt slammet. Men samtidigt får Tekniska Verken tillbaka deponiskatten man betalade till staten då slammet tippades. Det blir till och med en slant över för Tekniska Verken.
Det hörs farhågor att reningsverken skulle bli mindre motiverade att påverka företag och privatpersoner att inte slänga miljöskadligt när verken lätt kan bli av med slammet med hjälp av Econova. Christina Rydh och Birgitta Strandberg delar inte den farhågan.
Econovas hygieniseringsmetod fångar inte upp tungmetaller.

Fosfor för miljoner läggs på tippen

Dåligt avloppsslam från Gärstad och renare från Slottshagen dumpas på Herrebrotippen. När Herrebro är täckt är fosforn i slamtäcket värd 35 miljoner. Vansinnigt resursslöseri, säger kritiker.