Valdeltagandet i kyrkovalet har alltid varit lågt. 2017 röstade 15,4 procent av de röstberättigade i Norrköping i valet till kyrkofullmäktige. Det kan man jämföra med de 83,7 procent som röstade i valet till kommunfullmäktige i Norrköping 2018.
Ändå ökade valdeltagande 2017 jämfört med valet 2013. 2013 röstade bara 9,2 av de röstberättigade till kyrkofullmäktige i Norrköping.
Sören Holmberg har forskat inom statsvetenskap och har flera gånger varit expertkommentator i SVT inför riksdagsvalen. Han menar att valet, trots det låga valdeltagandet, ger en viktig bild av vad de engagerade medlemmarna i Svenska kyrkan tycker.
– Man får ingen bra avspegling av vad de drygt fem miljoner medlemmarna i Svenska kyrkan tycker, utan det här är en aktiv opinion.
Han poängterar att valdeltagandet har ökat. Enligt honom är det Sverigedemokraterna som är orsaken.
– Dels mobiliserar man från Sverigedemokraternas håll och då vaknar de andra partierna som vill försvara sig genom att också mobilisera, säger han.
I Norrköping fick SD 3,2 procent av rösterna 2013 och 10,8 procent 2017. Nationellt ökade Sverigedemokraterna från 6 procent 2013 till 9,3 procent 2017.
– Min tolkning är att valdetagandet tack vare Sverigedemokraternas satsning har ökat.
Sören Holmberg berättar att partiet är unikt på det sätt att de inte har backat i något val de ställt upp i, men att den trenden kan ta slut nu.
– Det är möjligt att det blir stopp nu, om motståndarna har lyckats att mobilisera. Det kan bli spännande på söndag, säger Sören Holmberg.
Thomas Wärfman är kyrkoherde i Svenska kyrkan i Norrköping. Han tycker att det är viktigt att man går och röstar.
– Kyrkan är en demokratisk organisation och vi vill att man ska vara med och påverka hur kyrkan styrs.
Han tycker också att det är naturligt att hur vi tänker om politik generellt avspeglar sig i frågor om kyrkan. Men han menar att man i kyrkovalet bör fokusera på frågor som hanteras av kyrkan och inte politik i stort.
– Jag tycker inte att det i grunden är positivt, utifrån min position som präst och kyrkoherde, att kyrkovalet blir en arena för andra politiska spänningar i samhället. Det får handla om de frågor vi hanterar, som exempelvis vår syn på människor och människors värde.
Han menar att alla nomineringsgrupper bör handla utifrån kyrkliga frågeställningar.