Karin Jonsson kommunalråd (C) tror att det är viktigt att både politiker och kommuninvånare jobbar gemensamt för att möta klimatutmaningarna.
– Det är jätteroligt att kommunen växer och att företag vill slå sig ned här, men det leder till intressekonflikter, säger Karin Jonsson (C), kommunalråd med ansvar för klimat- och miljöfrågor.
Den tydligaste motsättningen är den om att bebygga jordbruksmark. Att tacka nej till företag som vill etablera sig i kommunen och därmed gå miste om arbetstillfällen är inget enkelt beslut.
– Samtidigt blir det bakvänt att låta företag, som kanske producerar mindre miljövänliga varor att bygga på bördig mark.
Här försöker styrande politiker i möjligaste mån att hitta andra alternativ, enligt Karin Jonsson, men hon tror samtidigt att det är en konflikt som kommer att leva kvar länge. Att kombinera tillväxt med klimatarbete är nämligen ingen enkel sak och bägge är lika viktiga för Norrköpings framtid, menar hon.
Vi träffas på Riddarbackens förskola i Kimstad. Det är Karin Jonsson som har fått välja plats och hon tycker att förskolan är lämplig av flera anledningar. Den uppfördes för ungefär ett år sedan och är en miljöanpassad byggnad. Stommen är av trä och den har sedumtak för att fördröja dagvattnet. På gården finns fördröjningsmagasin nedgrävda och på ytterväggarna hänger insektshotell.
– Dessutom tycker jag det är viktigt att visa att Norrköpings kommun inte enbart består av innerstad.
Förskolans verksamhet driver även ett projekt i samarbete med Linköpings universitet, som lär barnen om miljö och hållbarhet. För just att ändra människors förhållningssätt har betydelse, tror Karin Jonsson.
Ett konkret exempel på detta är nedskräpning. Många kommuninvånare klagar över att Norrköping är skräpigt och vill se fler papperskorgar och städdagar.
– Vi har sparat in på städning så visst får vi ta på oss en del av ansvaret, säger Karin Jonsson.
– Samtidigt måste vi få stöd av medborgarna, fortsätter hon och minns när kommunen satsade på containrar i Vasaparken en sommar för att undvika skräp efter picknickar och grillmiddagar.
– Det slutade med att det blev en ny returpunkt. Folk slängde trädgårdsmöbler och gud vet allt, samtidigt som det var fortsatt skräpigt runtomkring.
Även bland kommunens egen personal finns utmaningar. Trots upprepade informationskampanjer tankar exempelvis många fel bränsle i kommunens bilar.
– Det blir problematiskt, när vi kräver omställning av andra och inte föregår med gott exempel.
Förutom jordbruksmarken är trafiksituationen en svårlöst uppgift för kommunen. Dels att minska den tunga trafiken genom staden, dels att bryta Norrköpingsbornas vana att ta bilen även kortare sträckor.
Den tunga trafiken menar hon har blivit betydligt bättre på att använda förnybara drivmedel och kommunen har investerat i en sambandscentral för att slippa onödiga transporter ut till sina verksamheter, som skolor och äldreboenden.
Norrköping profilerar sig som cykelstad, samtidigt finns återkommande klagomål på undermåliga cykelbanor. Karin Jonsson (C) förstår klagomålen, men säger att det samtidigt är svårt att bygga exempelvis nya cykelbanor skilda från övrig trafik, då staden är så förtätad. Bilden är tagen över Östra Promenaden.
Omställningen för personbilar går trögare, menar hon. Elbilar är fortfarande dyra och för få väljer alternativa drivmedel eller att ställa bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik. Hon berättar bland annat om ett projekt där Lindöbor fick prova gratis elcyklar för att främja miljön, men säger att det inte föll speciellt väl ut.
Norrköping profilerar sig som cykelstad, samtidigt finns återkommande klagomål på undermåliga cykelbanor. Gör ni tillräckligt?
– Jag förstår klagomålen, samtidigt är det svårt att bygga exempelvis nya cykelbanor skilda från övrig trafik, då staden är så förtätad. Det finns ingen plats.
Hon berättar att de försöker hitta alternativa lösningar och just nu arbetar med ett förslag som ska omvandla vissa gator i stan till så kallade cykelfartsområden, där cyklar har företräde.
Den begränsade ytan i centrum ställer också till problem med parkeringsmöjligheter, vilket kommunen försökt lösa genom att öppna upp p-platser på skolgårdar och andra kommunala platser som står tomma på kvällar och helger.
Vid nybyggen grävs parkeringarna för de boende oftast ned i marken, vilket dock är en dyr lösning som hamnar på hyrorna.
På sikt tror Karin Jonsson att det kommer bli i Norrköping som i Stockholm, där det är dyrare att ha bil för den som bor innanför tullarna.
– Bor du innanför promenaderna kommer det att kosta mer, vilket i förlängningen leder till att färre av de som bor centralt väljer att ha bil.
Kollektivtrafiken i Norrköpings innerstad är enligt Samhällsbarometern 2020 populär och används flitigt. Att byta ut spårvagnarna mot billigare miljöalternativ som elbussar ser inte Karin Jonsson som något alternativ, även om hon betonar att en utbyggnad av spårvagnsnätet dröjer på grund av höga kostnader.
– Att dra ny spårväg är dyrt, men att riva ned ett miljövänligt alternativ för att bygga upp ett nytt är ingen bra väg att gå. Dessutom har spårvagnarna blivit så mycket mer för Norrköpingsborna än bara ett transportmedel. Att ta bort dem är lite av ett politiskt självmord, säger hon med ett skratt.
En annan fråga kommunen jobbar med är avfallshanteringen. Bland annat tar en ny returpunkt form på Lindövägen, där recycling, reparationer och textilåtervinning kommer att bli självklara delar.
– Vi blir bättre och bättre på att sortera och ta hand om sopor, men nästa steg är att helt enkelt minska andelen avfall och där finns mycket kvar att göra.
Samma sak gäller matsvinnet på skolor och äldreboenden. Där ser Karin Jonsson att det finns utvecklingsmöjligheter, liksom att få in mer lokalproducerade livsmedel på matsedlarna.
– Vi köpte exempelvis in tio ton vildsvinskött från lokala jägare under hösten. Sådana samarbeten kan det bli fler av.
Karin Jonsson kommunalråd (C) menar att det är problematiskt att skapa nya cykelvägar då Norrköpings innerstad är så förtätad.
Får ni många synpunkter om ert klimatarbete från Norrköpingsbor?
– Förvånansvärt lite skulle jag säga. Det är mest intresseorganisationer som hör av sig i så fall.
Dels tror hon att många uppfattar klimatfrågan som överväldigande och svår att bryta ned på lokal nivå, dels att mycket av det arbete som görs går obemärkt förbi.
– Som att vi har minskat energiförbrukning med 20-25 procent i kommunens byggnader eller att vi i högre utsträckning bygger med trä och ställer hårdare krav i upphandlingar.
Samtidigt är hon orolig för klimatförändringarna och att de gör för lite för långsamt.
– Det är klart jag är oroad. Det är otäckt med torka, sinande brunnar och skogsbränder, säger hon.
– Men det går inte att sticka under stol med att det hela tiden är en balansgång, där vi måste ta hänsyn till såväl klimat som ekonomi.