Frivilliga vinterdopp för säkerhets skull
Att ramla i en isvak kan var ödesdigert. Därför arrangeradesi går en övning i att ta sig ur isvakar.
Rune Blomberg och Åke Jönsson var ledare och instruerade alla hur man ska bete sig om olyckan är framme.
Foto: Fotograf saknas!
Tillfälle att öva
För att man ska vara väl förberedd om olyckan skulle vara framme så arrangerade Skog och Ungdom, Friluftsfrämjandet i Åby-Jursla samt Studiefrämjandet en övning i vakräddning. Övningen hölls vid Myckelmossa Såg strax utanför Simonstorp.
Ute på isen hade en vak på ett par meter i fyrkant sågats upp. En av dem som testade att skrinna rakt ned i det kalla vattnet var Mikael Kamsén.
- Jag har nyss börjat med långfärdsåkning. Kände att det nog var lämpligt att testa på hur det är att hamna i en vak.
Innan deltagarna, åtta stycken, for i vaken hade de fått en ordentligt genomgång hur man ska bete sig om olyckan är framme.
- Det måste jag säga att den informationskampanj som Friluftsfrämjandet haft har verkligen anammats av de som åker långfärdsskridskor, säger Rune Blomberg som var en av ledarna.
Tre i sällskap
- Att hela tiden tänka på säkerheten är viktigt. Helst av allt ska man vara minst tre i sällskap när man är ute på isarna.
Åke Jönsson fyller på:
- Det är vanligare att man slår sig ute på isarna än att man går igenom isen. I det läget kan en stanna hos den skadade och den andra hämta, eller dirigera, hjälp.
Väl nere i vaken gäller det att använda sig av benen i stor utsträckning.
- Är man duktig simmare kan man sparka med benen samtidigt som man drar sig upp med isdubbarna. Viktigast är dock att alltid vända om och ta sig upp där man åkte i vattnet. Där är isen starkast, säger Åke Jönsson.
10-åriga Christian Byfalk tog även han chansen till ett frivilligt vakbad.
- Det här har jag aldrig provat förr, men det är nog nyttigt att kunna, sade han klokt.
Efter vakträningen försvann de blöta skrinnarna en efter en in i den uppvärmda bastun som fanns vid strandkanten.
Så jobbar vi med nyheter