Året var 1992. Pär Johansson inledde ett nytt kapitel i sitt liv. ALU-tjänsten på vedbacken i Hudiksvall, där den då drygt 20-årige pojken skulle arbeta med utvecklingsstörda, var inte riktigt vad han hade tänkt sig.
Men så fel han hade. Drömmen om fotbollsproffs sprack – men skapade i sin tur en egen, unik och vacker historia fyra år senare.
Glada Hudik-teatern
– Det är en livsresa som jag har haft förmån att dela med människorna i teatern, sade Pär Johansson, minuterna efter han gått av scenen på Studio Skandia.
Hans tid på scenen var den sista punkten av den första dagen på "Psykiatrisk vecka". För 18:e gången arrangeras evenemanget där psykisk hälsa sätts i fokus. Detta av kommunerna i Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik – och ett gäng andra föreningar.
Lögnen blev startskottet
På den dryga timmen blandade Pär Johansson roliga anekdoter med hjärtskärande historier.
Skratt. Fuktiga ögon. Mer skratt. Och så lite skratt igen.
Vägen till åtta produktioner, tre dokumentärer och två långfilmer har inte varit spikrak. På personalmötet 1996 gjorde han en "fuling". Chefen var iväg och Pär Johansson passade på.
Utan att något egentligen var bestämt.
– Jag ljög för de andra på mötet och sa att vi skulle bilda vår egen teater. Jag ville testa, berättade han.
Det gick hem. Vedbacken skulle börja kryddas med teaterscenen.
– Min chef frågade över telefonen efteråt: "Kan de dö?". Jag sa: "Nej, det kan de inte". "Kör", blev hennes svar.
Bosse älskade kramar
Det gjorde Pär Johansson – och gör fortfarande. Hans inlevelse på scenen visar hur han genom åren kämpat.
Krigat för att folk ska våga se olikheter.
– Hittar man något gemensamt bildas kommunikation. Genom kommunikation får du förståelse. Och genom förståelse faller fördomarna. Jag brukar säga att alla människor har en diagnos, vissa har bara inte fått den än. I Sverige tillåter vi inte människor att vara olika. Och så kramas vi alldeles för lite.
Kramas gjorde däremot Bosse Östlin – en av skådespelarna i Glada Hudik-teatern som bland annat medverkade i succéfilmen Hur många Lingon finns det i världen?.
– Bosse kunde gå in i ett rum där det var total kaos. Sen kom alla ut med ett leende på läpparna. Han lärde mig två saker. En kram gör dig på bra humör och att ju mer vi hjälps åt desto enklare blir det, berättade Pär Johansson om sin vän.
Bosse Östlin avled i somras, 63 år gammal.
– Vårt pressmeddelande, där vi gick ut med att han lämnat oss, delades 3,2 miljoner gånger. På ett dygn.
Världens bästa jobb
Pär Johanssons föreläsning gick fort. Han betade av mycket. Ett genomgående tema: gör det du är bra på.
– Folk säger "Ingenting är omöjligt, du kan bli vad du vill". Det stämmer inte. Du och jag skulle inte kunna spela med IFK Norrköpings A-lag i morgon. Hitta istället det du är bra på och fokusera på det.
Slutligen, har du världens bästa jobb?
– Ja, i alla fall för mig. Sen är mitt jobb inte underbart varje dag. Men för min egen del kan jag inte se något bättre. Jag får hålla på med det jag tycker om – människor.
En av de som satt i publiken och tog del av Pär Johanssons livsresa var Susanne Magnusson.
– Det var helt fantastiskt. Han gav en helhetsbild som får en att tänka om. Det han själv upptäckt och lärt sig genom att träffa människor innefattar så mycket. Jag önskade att det var en timme till. Det gav mig mycket, sa hon.