På tomten i Lindö står ett nästintill färdigbyggt funkishus i suterrängmodell. Fönstren gapar tomma, utanför ligger virke i högar. Längs med ena långsidan syns den omtalade terrassen som har ersatt ena delen av sadeltaket. På samma gata ligger flera hus som har stora terrasser i balkongnivå. Husets form påminner om flera andra tvåfamiljshus i Lindö, men trots det har just det här rört upp känslor i bostadsområdet - och på länsstyrelsen.
Byråkratikarusell
Hade allt gått som planerat - och som kommunen gett tillstånd till - hade Carl-Johan Matuszewski, 48, bott här sedan drygt ett halvår med sin familj. I stället har allt gått rejält i stöpet på grund av en utdragen byråkratikarusell mellan Norrköpings kommun och Länsstyrelsen Östergötland. Och kärnfrågan är om huset Carl-Johan byggt i Lindö är ett tvåbostadshus. Nej, säger länsstyrelsen. Ja, säger kommunen. En oenighet som har raserat hela tillvaron för Carl-Johan.
- För mig är det här en fullständig katastrof. Jag har lån på 5,5 miljoner kronor och har utgifter för 50 000 kronor varje månad. Jag kan inte bo i huset, utan hyr en lägenhet inne i stan och får skjutsa mina barn varje dag till skolan i Lindö. Och jag kan inte bygga klart eftersom jag inte har bygglov.
Bygget börjar
Allt började med att Carl-Johan fick möjligheten att köpa en tomt på Rorsmansvägen i Lindö. Tanken var att bygga ett hus där två familjer kunde bo. Tomterna i Lindö är dyra, kostar dryga miljonen och ett tvåbostadshus skulle göra husbygget billigare. Han skulle bo i den ena med sin fru och sina barn, 7, 9, och 19 år. Han hade tät kontakt med kommunens bygglovskontor för att följa detaljplanen.
- Jag ändrade ritningarna ett par gånger så det passade byggnadsnämndens regler.
Carl-Johan fick bygglovet i juli 2009 för att få bygga ett tvåbostadshus. Bygget satte igång, men när sprängningarna gjordes på tomten klagade en av grannarna. Carl-Johan kontrollerade med kommunen att allt var i sin ordning och bjöd sedan in grannarna till ett informationsmöte där han tillsammans med sprängningsföretaget berättade om grävarbetet. Bygget gick vidare och i februari 2010 stod huskroppen på plats och arbetet på insidan kunde inledas.
Som tur är hann taket läggas på och rännorna sättas upp, innan arbetet fick avbrytas.
Allt i kaos
Kontrasten är skarp mellan det tänkta stilrena hemmet och byggkaoset som råder innanför husskalet.
I det vitmålade taket sitter moderna spotlights, på väggarna trendiga tapeter och på golvet ligger de vita allmogelisterna i högar tillsammans med annat byggmaterial. Allt i ett enda kaos. Tårarna blänker i Carl-Johans ögon när han berättar om sina planer och hur allt bara har gått åt skogen.
I slutet av juni 2010, drygt ett år efter att husbygget hade dragit igång, och två månader innan Carl-Johan hade planerat att flytta in, kom ett beslut från länsstyrelsen som rev upp bygglovet. Fyra grannar hade överklagat bygglovet med motiveringen att huset skulle bli för högt, öka insynen på tomter och man bävade för stökiga fester på takterrassen med mera. Någon hävdade att husets form stred mot detaljplanen och kraftigt skulle avvika från stilen i området.
Men enligt kommunen är inget av klagomålen tillräckligt för att riva upp bygglovet eftersom huset håller sig till detaljplanens byggregler. Alla byggmått är godkända.
Myndighetsbråk
Men i länsstyrelsen beslut togs de klagandes argument inte upp alls.
I stället motiverades beslutet med att huset skulle betraktas som ett parhus, något som ingen hade klagat på. Plan- och bygglagen skiljer på flerfamiljshus och parhus och beroende vad det handlar om gäller olika byggnadsregler (se fakta).
- Det bygglov som jag har fått är ju kommunen som har gett och de har följt detaljplanen. Varför tar länsstyrelsen upp något som ingen har klagat på? Och vad anser länsstyrelsen om alla andra tvåfamiljshus som finns i Lindö? Två myndigheter bråkar med varandra om det är ett parhus eller inte, och sätter mig i total ekonomisk katastrof, säger Carl-Johan.
Hans eget byggföretag har gått i konkurs. Den segdragna byggtvisten har tärt sönder äktenskapet. Och alla pengar som skulle ha gått till huset går i stället till räntor, dubbla boenden och dyra advokatkostnader.
- Folk slutade ringa min byggfirma när de trodde att jag byggt hus utan bygglov. Och det ironiska är att de som klagat mest har sålt sitt hus och flyttat nu.
Tvisten har även påverkat honom psykiskt och han har varit sjukskriven i flera månader, men har nu börjat jobba deltid. Han går regelbundet i stödsamtal för att inte hamna i sommarens rejäla svacka.
- Hela mitt liv har gått i toaletten, konstaterar han kort.
Nu slits han mellan att inte tänka på huset alls och tankarna på att kunna bygga färdigt det. Barnen frågar ofta när de ska flytta till nya huset så de kan få nära till sina kompisar igen.
- Vad ska jag svara? De går i skolan här borta, säger han och pekar. Men
i stället för att bo här så bor de på tionde våningen inne i stan. Vad ska jag säga till dem?
Beslut på fel grund
I januari togs ärendet upp i förvaltningsrätten som konstaterar att länsstyrelsen tagit sitt beslut på fel grund. Och domstolen säger dessutom att det helt klart rör sig om ett fristående tvåbostadshus, inte parhus. Ärendet har därefter hamnar återigen på länsstyrelsens bord, men därefter har det bara blivit tyst.
- Hur länge ska denna procedur hålla på? Tack vare släkt och vänner har jag undgått personlig konkurs, men snart går det inte längre.