När Sladden Hultgren i Norrköping skulle fylla femtio tyckte han att han var tillräckligt vuxen att själv bestämma vad han skulle heta. Smeknamnet fick bli hans riktiga namn.
– Sladden var ju jag. Ingen kallade mig för Per, säger han.
Grunden till Sladdens smeknamn, och senare namnbyte, lades i mitten av 60-talet när Sladden som liten släpades med av föräldrarna på en Tjadden-revy.
– Jag blev frälst med en gång och Tjadden blev min idol, säger Sladden.
Tjadden blev till Sladden, när han några år senare började arbeta.
– Jag var ofta sen till jobbet på morgonen och kom in lite "på sladden" och då började kollegorna att kalla mig för Sladden, säger han.
Fick nej på ansökan
När Sladden började närma sig femtio bestämde han sig alltså för att byta namn.
– Det var inte så att jag inte gillade mitt tidigare namn. Men när jag bytte och fick heta Sladden på riktigt kände jag att det blev mer "jag", säger han.
Men att byta namn var inte så enkelt som Sladden kanske hade tänkt sig. Skatteverket avslog först hans ansökan med motiveringen att han inte kunde heta något som var ett substantiv.
– Men då överklagade jag till länsrätten och sa att det finns fler namn som är substantiv, till exempel Lina eller Olle. Då godkände de min ansökan och sedan 2004 är Sladden mitt riktiga namn, säger han.
Nya bekanta undrar
Att Sladden bytte namn var inget som någon i hans omgivning tyckte var konstigt.
– Det är bara när jag presenterar mig för nya människor som de undrar om jag verkligen heter Sladden. Men det är inget som stör mig, jag tycker bara det är kul, säger han.