Han kräver tuffare krav för att starta familjehem

I dag kan vem som helst med en F-skattsedel öppna en familjehemsverksamhet, vilket lett till att oseriösa bolag etablerar sig i branschen.

Norrköping2012-02-04 00:00

Andreas Ramlöv och Riksförbundet för Förstärkt familjehemsvård, RFF, kräver att staten inför tillståndsplikt för dem som bedriver förstärkt familjehemsvård.

- Vi har kämpat för att tillståndsplikt ska införas i 20 år. Samhället måste ställa krav på alla som bedriver konsulentstödd familjhemsvård. På senare år har vi sett hur företag gett sig in i familjehemsvården med enda målet att tjäna pengar. Vi hoppas att politikerna börjar vakna nu, säger Andreas Ramlöv.

"Så oseriöst"
Han känner till ett exempel där ett företag gick in och dumpade anbudet i en upphandling bara för att komma in i branschen.

- Det är så oseriöst. Det visade sig att företaget inte ens hade några familjehem när de lämnade in anbudet.

Han tycker att det är fel att ställa privata verksamheter mot kommunala. Han sätter kvaliteten på utredningarna och stödet till familjehemmen främst.

Dessutom vill han poängtera att det alltid är socialnämnden som tar besluten om vilket familjehem som barn, ungdomar och vuxna placeras i.

Landets första
Företaget Familjehemscenter, där han är verksamhetsansvarig, var landets första konsulentstödda familjehemföretag och bygger på ett genuint engagemang för de placerade.

I dag finns 30-35 familjehem i verksamheten som främst är koncentrerad till Östergötland med omnejd.

- De ska känna att de får vara med i vardagen och dela alla glädjeämnen och sorger, som i en vanlig familj.

"Läkande kraft"
- Vi tror att det är en läkande kraft att få spegla sig i andra barn och trygga, stabila vuxna, säger Andreas Ramlöv, som vuxit upp i ett familjehem där de var fyra biologiska syskon och fyra andra.

I dag umgås syskonen som vilka som helst.

För Familjehemscenter är det grundläggande att familjehemmen ska kunna nå sin konsulent dygnet runt.

De får också extern handledning en gång i månaden. Då träffas fem-sex familjer tillsammans med handledare och ventilerar exempelvis dilemman som de hamnat i.

Dessutom får familjehemmen utbildning ett par gånger per år.

"Inga perfekta familjer"
Trots uppbackningen kan ändå problem uppstå.

- Det finns inga perfekta familjer. Vi har också varit med om sammanbrott. Barnen bär ju ofta på så mycket trassligt och trasigt att det kan uppstå saker mellan människor, säger Andreas Ramlöv.

- Det gäller att vara där och våga lyssna och ställa obekväma frågor.

Slarviga utredningar
Hos Familjecenter inträffar detta också trots att familjehemmen utreds och följs upp mycket noggrant.

Men generellt tror Andreas Ramlöv att missförhållanden uppstår på grund av slarviga utredningar och brister i uppföljningen.

- Generellt tror jag det beror på för lite resurser, organisatoriska brister och för hög arbetsbelastning på dem som arbetar med familjehemsplacerade barn och ungdomar.

-Om man drar det till sin spets är det en politisk fråga. Jag är säker på att en prioritering av familjehemmen skulle betala sig många gånger om.

Fakta Placering i familjehem

Barn kan behöva placeras i familjehem på grund av akuta krissituationer inom familjen eller långvariga problem som kommer att ta längre tid att lösa. I dessa situationer tillsätts en utredning av socialnämnden, och under tiden kan barnet behöva bo i ett familjehem. Detta kan vara i ett jourhem eller ett familjehem.

Beslut om placering tas av Socialnämnden, vars ansvar är att också överse placeringen med besök och regelbundna rapporter.

Syftet med placeringen är att familjehemmet ska bidra med en trygg och stabil hemmiljö under den tid barnet bor där.

Det är viktigt att barnet kan upprätthålla kontakten med familj, släktingar och vänner under denna tid.

Källa: Familjehem i fokus

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om