Laurent Leksell är ett av namnen i den så kallade Paradisläckan som bland annat Uppdrag Granskning avslöjade i helgen. Enligt tv-programmet har flera svenska toppar inom näringslivet använt sig av skatteparadis för att undvika att betala skatt i Sverige. Enligt programmet har Leksell sålt aktier i Elekta, ett bolag han är storägare i, för att köpa en yacht värd 60 miljoner kronor. Försäljningen ska ha skett till ett bolag i Malta som han själv kontrollerar. På så vis kunde han enligt UG undvika reavinstskatt.
Laurent Leksell ifrågasätter Uppdrag Gransknings uppgifter. I ett svar via sms till Dagens Industri skriver han: ”Informationen kring mitt bolag är helt öppen och transparent och helt i linje med svensk skatterätt. Kopplingen till någon ’läcka’ är felaktig och faller inom begreppet ’fake news’”. Laurent Leksell som person har kopplingar till Norrköpings kommun. Han har det genom att han skjutit till tio miljoner kronor till ett projekt genom sitt bolag Leksell Social Ventures AB för att minska kommunens kostnader för placeringar på HVB-hem och statliga institutioner. NT har på flera olika sätt sökt honom för en kommentar till oss, utan att lyckas.
– Det är klart att jag som privatperson kan ha moraliska betänkligheter kring skatteplanering. Men så länge man följer lagar och regler kan man inte klandra den som gjort detta. Om jag som politiker tycker att det är fel att det går att göra dom här uppläggen måste jag fundera på hur det går att ändra lagstiftningen. Moralisk upprördhet fungerar inte i den rollen, säger kommunalrådet Lars Stjernkvist.
Han är tydlig med att samarbetspartnern inte har gjort något brottsligt och att kommunen alltid kollar upp den de ska samarbeta med. Samtidigt påpekar han att skatter har en stark ideologisk laddning. Om kopplingen mellan Norrköpings kommun och en person som skatteplanerat, undvikit skatt, får några konsekvenser. Det uttalar han sig inte direkt om.
– Jag har saknat en debatt om jämlikhet och rättvisa. En debatt om att betala skatt efter förmåga. Jag och Leif Östling (ordförande i Svenskt Näringsliv) och Laurent Leksell är alla i förtroendebranschen på ett eller annat sätt. Det lär visa sig vad uppdragsgivarna säger om hur vi agerar och har agerat. För min del är valresultatet svaret på hur jag har skött mig, säger han.
Laurent Leksell har gjort sig känd för sitt sociala engagemang. Han har bland annat varit ordförande i Stockholms stadsmission. Han är också djupt engagerad i företaget som samarbetar med Norrköpings kommun. Samarbetet med Norrköpings kommun har också prisats. 2016 blev samarbetet utsett som ”Årets Välfärdsförnyare” av tidningen Dagens Samhälle. Frågan är om Uppdrag Gransknings uppgifter påverkar hans varumärke?
Niklas Turner Olovzon är expert på varumärken och grundare av kommunikationsbyrån Passion Lab. Han talar om ”förväntan”, ”förtroende” och ”förklaring”.
– Det är självklart olika hur hårt du faller, om du faller, när det inträffar en ”skandal”. En person kan ha gjort sig känd som en slarver. Då betyder det här troligen mycket mindre. Har du gjort dig känd som en socialt engagerad person kan möjligen skadan uppstå. Men mycket beror på hur mycket förtroende du byggt upp, vilken förklaring du kan ge och hur snabbt du kan ge den, säger han.
Enligt Niklas Turner Olovzon är ”moralfrågan” ofta svår att handskas med. För trots att det som i det här fallet inte har begåtts några olagligheter finns frågan om hur människor uppfattar upplägget.
– Vi har sett det i #metoo-kampanjen. Du kan dömas oerhört tufft och kraven från allmänheten ställer också extra krav på medierna. Branschen känner sig manad att i sin tur blir tuffare i sin granskning. Vi ser det med bland annat namnpubliceringar, säger han.
Han tror inte att publicitetsskadan kommer bli jättestor för personer som avslöjas i Uppdrag Granskning. Framför allt för att det är så många som namnges.
– Skuldbördan delas av så pass många att det blir svårt att komma ihåg alla som finns med. Men för en del kan det förstås gå sämre. Leif Östlings uttalande kan kanske bli ödesdigert för honom. Vi får se, säger han.