Det här är historien om Bengt Danielsson som blev en av Sveriges viktigaste röster i världen:
Den 14 juli 2006 skulle Tahitis president Oscar Temaru delta i det franska nationaldagsfirandet, särskilt inbjuden av president Jacques Chirac. Han dök inte upp.
I stället reste Temaru till Östra Tollstad i Mantorp. Där lade han med högtidlig blick och enligt tahitisk sed blommor och snäckhalsband på Bengt Danielssons familjegrav.Östra Tollstad var Bengt Danielssons pappas hemsocken, där han växte upp på gården Mogestad.
Fadern omkom
Själv föddes Bengt i Krokek den 6 juli 1921, där familjen Danielsson bodde i Skogshyddan. Pappa Emmerik var överläkare på Kolmårdensanatoriet. 1927 omkom han i en bilolycka och Bengt växte upp med mamma Greta och sin moster Inga Källgren i deras barndomshem, från 1840-talet, på Bråddgatan 7–9.
Redan där fylldes klippböckerna av tidningsklipp från oroshärdar världen över. Sin skolgång avslutade han på stadens högre allmänna läroverk, med studentexamen 1942.
Som ung medarbetare på Östergötlands Dagblad följde han under en vecka gränslinjen runt Norrköpings stad och skildrade allt han upplevde, med hjälp av cykel, roddbåt och till fots. ”Gud vet om det inte var min djärvaste upptäcktsfärd”, kommenterade han sitt långreportage.
Bjöd upp guvernanten
Efter studier på Uppsala universitet började han resa runt i världen och i Perus huvudstad Lima tog han på våren 1947 två av sitt livs mest avgörande steg. På ett cocktailparty tog han mod till sig och bjöd upp den två år yngre Marie-Thérèse Sailley, den franska handelsattachéns guvernant. Och i samma stad, vid samma tid, stötte han ihop med den norska äventyraren Thor Heyerdahl.
Heyerdahl hade en idé om att befolkningen i Polynesien var släkt med Inkafolket, som för flera hundra år sen skulle ha tagit sig till den avlägsna ögruppen på flottar. Tillsammans med sina kompisar, ett gäng unga veteraner från andra världskrigets norska motståndsrörelse, planerade han att testa teorin genom att själva göra hela resan på en vassflotte.
När flotten Kon-Tiki lämnade den peruanska hamnstaden Callao den 28 april 1947 var den blott 25 år gamle Bengt Danielsson med som expeditionens tolk och matansvarige, den ende svensken i sällskap med fem norrmän .
101 dagar och 7 000 kilometer senare flöt de i land på den lilla atollen Raroia i Franska Polynesien.
Fortsatte resan
Medan medresenärerna åkte hem till Norge för att motta folkets jubel och hjälteglorior fortsatte Bengt Danielsson sin resa världen runt. Efter en tid i Seattle, USA, hoppade han på en fraktbåt till Peru för att återförenas med Marie-Thérèse Sailley.
Paret gifte sig och åkte till Sverige där det visade sig att Danielssons flottfärd gjort honom till kändis. Han översatte Heyerdahls bok Kon-Tiki till svenska och åkte på föreläsningsturné innan han och hustrun äntligen kunde återvända till Raroia.
På Raroia och sedermera Tahiti hade makarna produktiva år. De skrev först Den lyckliga ön, om Raroia och fyllde sedan på med reseböcker, en doktorsavhandling och Söderhavskärlek– en sedelärande bok om polynesiernas sexualliv.
Mest känd är dock kanske Danielssons ungdomsroman Villervalle i Söderhavet, som sedan kom att bli både tv-serie och film, vid sidan om parets verk om Polynesiens historia i sex volymer.
Välkomnade aktivister
1961 blev en 40-årig Bengt Danielsson Sveriges konsul i Franska Polynesien, men fortsatte ändå sitt resande. När han återkom mer permanent 1971 var ögruppen sig inte lik. Frankrike hade utsett sin koloni till provplats för sprängningar av kärnvapen.
Makarna Danielsson stod inte stilla tigande och betraktade utvecklingen. I stället öppnade de sitt hem för aktivister från hela världen.
När deras 20-åriga dotter Maruia dog i hudcancer 1972 (till skillnad från många andra polynesiers öde förmodligen inte orsakad av provsprängningarna) skrev föräldrarna boken Förgiftat paradis, som fick stort genomslag.
Sparkad som konsul
1978 lyckades Frankrike driva igenom att Bengt Danielsson sparkades som konsul. Att utvisa honom från ögruppen gick dock inte, och 1991 fick paret Danielsson Right Livelihood-priset, även känt som ”det alternativa Nobelpriset”. Två dagar före sin 76-årsdag, den 4 juli 1997, avled Bengt Danielsson i Stockholm.
”Forskade för en bättre värld”, står det på Bengts, Marie-Thérèses och Maruias minnessten i Östra Tollstad, rest av vännen Pehr Hasselroth 2004.
Presidentbesök
Fortfarande dyker det med jämna mellanrum upp polynesier för att hedra familjen Danielsson och ta del av den permanenta Danielsson-utställningen i Östra Tollstads församlingshem.
President Temaru gjorde vid sitt besök sommaren 2006 klart för Corren att det aldrig hade varit någon tvekan om vad som var viktigast – Östra Tollstad eller Paris:
”Jag betraktar Bengt och Marie-Thérèse som mina spirituella föräldrar och jag vet att hela Polynesiens folk är med mig. Bengt och Marie-Thérèse var de modigaste människor jag mött”, förklarade den tahitiska presidenten.