Bistånds- och LSS-handläggarna har en 3,5 årig universitetsutbildning och en långtgående delegation från nämnden att bedöma äldres och handikappades behov av vård, hjälp och boende vilket de lägger ner mycket arbete att utreda. Det betyder ett stort ansvar och krav på rättsäkerhet.
- Vi lägger stor vikt vid att göra likvärdiga bedömningar för rättssäkerhetens skull. Därför träffas vi en gång i veckan för att få en samsyn. Det är en trygghet både för en själv och för brukarna, säger Pontus Engström, biståndshandläggare sedan tolv år tillbaka.
Lägsta i Sverige
Trots handläggarnas komplexa och ansvarsfulla arbetsuppgifter är lönerna bland de lägsta i Sverige och löneutvecklingen minimal. Förra året fick de ett lyft på 1,5 procent som för Marita Fohlin, som arbetat två år, innebar 300 kronor. Vilket i praktiken är en reallöneminskning.
- Löneökningen märktes knappt med tanke på att allt annat som mat och hyror blir dyrare, säger Marita Fohlin, och Elisabeth Ercin nickar instämmande.
- Det är tufft som ensamstående, säger hon.
Hon tycker att det är märkligt att kommunen inte värdesätter akademisk utbildning i praktiken. I dag finns det flera undersköterskor som har en lön och löneutveckling som gått om bistånds- och LSS-handläggarna.
- Min lillasyster som är undersköterska och arbetar natt tjänar lika mycket som jag. Jag missunnar henne inte det, men varför ska det inte löna sig att satsa på utbildning och ta studielån? undrar Elisabeth Ercin.
Stor omsättning
Följden av de låga lönerna och den minimala löneutvecklingen är alltså att cirka 20 av omkring 50 personer inom vård- och omsorgskontorets myndighetsutövning slutat de senaste två åren och missnöjet sprider sig. Det finns en oro över att LSS- och biståndshandläggare ska bli ett genomgångsyrke, trots att det är så komplext och krävande.
Stort ansvar
- Med tanke på vårt stora ansvar känns det fel att det inte genererar lön i samma utsträckning, säger Pontus Engström.
För dem som är kvar innebär det att ständigt nya personer som ska skolas in, vilket tar tid. Först efter åtta månader kan en nyrekryterad handläggare börja fatta egna beslut utan mentor eller handledare. För brukarna betyder det nya ansikten och brist på kontinuitet.
Och för kommunen kan det bli dyrt. I en rapport som bistånds- och LSS-handläggarna sammanställt beräknas kostnaden för varje nyanställning till 340 000 kronor, cirka 300 000 kronor för inskolning, 20 000 kronor för rekryteringsprocessen och 20 000 kronor för introduktion.
Men den allra största kostnaden, som Socialstyrelsen påtalat, är risken för stora onödiga kostnader för felaktiga beslut som fattas av oerfarna handläggare.