De släpper ut mest – trots miljardinvesteringarna

Trots miljardinvesteringar och ett uppmärksammat energikombinat på Händelö är Eons kraftvärmeverk den enskilt största utsläpparen av koldioxid i Norrköping. "Man måste se till helheten", säger produktionschefen Jonas Lind.

Händelöverket - 207 235 ton koldioxid under 2020.

Händelöverket - 207 235 ton koldioxid under 2020.

Foto: Thomas Möller

Norrköping2021-12-11 07:30

Eons anläggning på Händelö har uppmärksammats många gånger för sitt miljötänk. Det så kallade energikombinatet på Händelö, där processånga från Händelöverket också driver Agroetanols anläggning samtidigt som det värmer i stort sett hela Norrköping och Söderköping och ger el för en stor del av städernas behov, lockar besökare från när och fjärran för att se på energilösningen.

Händelöverket - 207 235 ton koldioxid under 2020.
Händelöverket - 207 235 ton koldioxid under 2020.

Men trots miljöprofilen – drygt 207 000 ton koldioxid släpptes ändå ut från Händelöverket 2020, enligt Naturvårdsverkets senast tillgängliga statistik. Det är överlägset mest i Norrköping.

– Om man bara isolerar koldioxidfrågan kan det kännas som att man inte ser allt som är gjort. Att gå från 100 procent fossilt till 100 procent förnybart och återvunnet är en jättestor resa och det har investerats miljarder för att nå dit, säger Jonas Lind, Eons produktionschef på Händelöverket.

Resan Jonas Lind syftar på inleddes 1993 då Eon, liksom större delen av fjärrvärmebranschen, började omställningen från fossila bränslen till förnybara bränslen. I dag har Eon, enligt deras egna beräkningar, 98 procent återvunnet och förnybart bränsle i sina system. 2025 ska man ha nått 100 procent.

" Vi är lite av stadens njure. Vi har en väldigt omfattande rökgasrening och väldigt tuffa miljökrav. Mycket av de gifter och dioxiner som finns tar vi hand om här. På det sättet skapas en bättre miljö", säger Jonas Lind, Eons produktionschef för Händelöverket.
" Vi är lite av stadens njure. Vi har en väldigt omfattande rökgasrening och väldigt tuffa miljökrav. Mycket av de gifter och dioxiner som finns tar vi hand om här. På det sättet skapas en bättre miljö", säger Jonas Lind, Eons produktionschef för Händelöverket.

När Eon och andra i fjärrvärmebranschen pratar om förnybart bränsle är det biobränsle man menar vilket till största delen handlar om skogsprodukter. Det koldioxidutsläpp som rapporteras från Händelöverket är enbart det med fossilt ursprung. Biobränsle ger dock också koldioxidutsläpp.

Även om det är biobränsle kommer man inte runt koldioxiden. Det är en omdiskuterad lösning. Hur ser ni på det?

– Koldioxid från biobränsle där det inom en generation växer upp träd igen betecknas som förnybar. Frågan är hur vi ska värma en stad och hur ska energisystemen se ut? Att gå mot det förnybara och använda de restprodukter som uppstår i skogen tror jag är ett effektivt sätt att göra energi och även en lokal kraftvärmeproduktion.

– Vi vill ju inte ta det prima virket. När man ändå tar ut material till sågverk och massaindustrin blir det rester i skogen. De får ligga och ge tillbaka näringen, sedan tar vi toppar, grenar och rötter. Det är ett effektivt sätt att utnyttja de rester som uppstår i ett samhälle. Biobränsle räknas som förnybart bränsle inom EU, säger Jonas Lind.

"Om man bara isolerar koldioxidfrågan kan det kännas som att man inte ser allt som är gjort", säger Jonas Lind, Eons produktionschef för Händelöverket.
"Om man bara isolerar koldioxidfrågan kan det kännas som att man inte ser allt som är gjort", säger Jonas Lind, Eons produktionschef för Händelöverket.

Den stora delen av det koldioxidutsläpp som Eon redovisar kommer från avfallsförbränningen och där är plasten den stora boven. Den stora plastanvändningen i samhället är också något som oroar Jonas Lind.

– Jag har funderat mycket över hur mycket plast vi använder. Jag ser det ju här varje dag. Där tror jag att vi gemensamt i samhället måste komma fram till hur vi ska hantera plastfrågan.

Händelöverket hanterar årligen cirka 350 000 ton avfall och ungefär häften är industriavfall och hälften hushållsavfall. 40–50 procent av avfallet importeras.

– Ungefär 20 procent volymmässigt av avfallet är plast.

Situationen säger mycket om grundproblemet. Vi behöver elen och värmen för att samhället ska fungera. Avfallet måste ta vägen någonstans och samtidigt måste koldioxidutsläppen minska. En svårlöst ekvation.

– Vi ser det som att vi erbjuder en behandlingstjänst. Vi gör miljön en tjänst genom att ta hand om det som slängs. Vad är alternativet? Vi både värmer och ger el till Norrköping och Söderköping. I grunden är det konsumtionssamhället som stökar till det lite. Mycket slit och släng på produkter och plastprodukter som gör att det uppstår väldigt mycket och vad är bästa sättet att ta hand om det på?

– Vi är lite av stadens njure. Vi har en väldigt omfattande rökgasrening och väldigt tuffa miljökrav. Mycket av de gifter och dioxiner som finns tar vi hand om här. På det sättet skapas en bättre miljö.

Går det att nå nollutsläpp?

– Vi kan bygga utan att ta emot avfall, men då skulle vi få en annan typ av problem i Sverige. Alla måste ta sin del när det gäller att minska plasten som går till förbränning.

Enligt Jonas Lind följer Eon hela tiden den tekniska utvecklingen för att bli klimatneutrala. Man tittar på att kunna sortera ut mer plast som kan gå till återvinning, möjligheten att kunna bli en biokolsproducent och bevakar utvecklingen när det gäller att fånga in koldioxid.

– Vi tror att den tekniken kommer. Den är i sin linda i dagsläget, men vi tittar på det och möjligheten att applicera det i våra anläggningar. 

De släpper ut mest CO2

De största utsläppen av koldioxid i Norrköping (2020) enligt Naturvårdsverkets utsläppsregister:

1. Händelöverket: 207 235 ton.

2. Fiskeby Board: 34 344 ton.

3. BillerudKorsnäs: 16 342 ton.

4. Braviken: 9 137 ton.

5. Skeppsdockan_ 602 ton (Eon:s anläggning i inre hamnen. Den stängs nästa år.)

6. Kimstad Kraftverk: 520 ton (Svenska Kraftnät Gasturbin).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!