Det var efter att NT skrivit om hur en säkerhetsutredare smygfilmat Norrköpingsbor som ansökt om försörjningsstöd som Norrköpings kommun JO-anmäldes. Kritiken från Justitieombudmannen Per Lennerbrant var allvarlig. Kommunens metoder var olagliga och innebar intrång i den personliga integriteten.
Men arbetet med att se till att försörjningsstödet hamnar i rätt händer måste givetvis gå vidare. På en pressträff berättade kommunalrådet Eva-Britt Sjöberg (KD) – tillika ordförande i kompetensförsörjningsnämnden – och Linda Uller, verksamhetschef för ekonomiskt bistånd, om insatserna efter JO-kritiken.
– Vårt fokus ligger på att få allt fler att gå från beroende till egenförsörjning. Vi gör ett bra jobb, antalet i behov av ekonomiskt bistånd har minskat med minst 25 procent de senaste åren, säger Eva-Britt Sjöberg.
Nyckeln till framgång ligger i att upptäcka felaktigheter i ett tidigt skede – så att det inte behöver betalas ut några pengar.
– Allmänheten, skattebetalarna och våra medarbetare vinner alla i längden på att det blir rätt från början, säger Sjöberg.
Hur mycket fuskas det då i Norrköping? Inte så mycket – att döma av kommunens egna siffror. Under år 2022 fattades 43 000 beslut gällande ekonomiskt bistånd. Under åren 2021 och 2022 startades utredning gällande så kallad FUT (felaktig utredning) i 188 fall.
– Det finns två orsaker till att det kan bli felaktiga utbetalningar; antingen har klienten uppgett fel information eller så har vi själva gjort fel i vår handläggning, säger Linda Uller.
Enligt Uller finns det flera sätt att försöka få bistånd som man inte har rätt till.
– Det kan handla om att man uppger att man bor ensam, fast man egentligen bor med någon annan. Därmed finns det alltså fler inkomster i hushållet än det som uppgetts. Felaktiga inkomstuppgifter, utlandsvistelser och manipulerade handlingar förekommer också, säger Uller.
Hur jobbar ni med att kontrollera misstänkta felaktigheter?
– På kontoret jobbar vi mycket med input, signaler om när det kan misstänkas vara felaktiga utbetalningar. Arbetetet sker i nära samarbete med ordinarie biståndshandläggare. Våra FUT-utredare jobbar dessutom i samverkan med polisen, Försäkringskassan och Hyresbostäder, säger Uller.
Kompetensförsörjningskontoret utför även så kallade stickprov, där det från början inte finns någon misstanke riktad mot just det aktuella hushållet.
Vilka metoder används för att upptäcka bidragsfusk?
– Det samarbete som vi inledde med kommunens säkerhetsutredare 2021 har upphört nu. Våra metoder består bland annat i att vi granskar journaler. Vi tittar också på vilken el- och vattenförbrukning som finns, det ger oss en bra bild av hur många som bor i hushållen. Vi ställer kompletterande frågor och kan göra hembesök, säger Uller.
Av de 188 fall som utreddes ledde 53 ärenden i polisanmälningar. Hur många av dessa ärenden som i sin tur resulterat i lagföring, vet inte kommunen.
– Det är frustrerande att vi inte kan följa polisens arbete, säger Eva-Britt Sjöberg.
Enligt Sjöberg tar kommunen åt sig av kritiken och lär sig av sina misstag. Men hon ångrar inget under processen.
– Det går inte att ångra något man tror man har gjort rätt. Välfärdsbrott är en viktig fråga, vi känner att vi har ett starkt medborgligt stöd i vårt arbete.
Är det aktuellt med att ni gör en Lex Sarah-anmälan?
– Det kan jag inte säga något om i nuläget.