Kvinnan, som nu bor i en vanlig lägenhet, får daglig hjälp av hemtjänsten, men har ansökt om plats på ett äldreboende med finskspråkig profil.
Hon tycker inte att hemtjänsten kan ge henne den omsorg och sociala stimulans som hon behöver. Dessutom har hon fått allt svårare att göra sig förstådd på svenska och att själv förstå svenska. Hon har svårt att åka färdtjänst för att ta sig till den finska föreningen, där hon kan träffa gamla vänner och bekanta, vilket gör att hon känner sig isolerad.
Kommunen ansåg att kvinnans behov kan tillgodoses av hemtjänsten tillsammans med färdtjänst till träffpunkter med finsk profilering kan tillgodose kvinnans behov. Förvaltningsrätten höll med kommunen.
Domen överklagades och kammarrätten har nu meddelat att den ger det som kallas prövningstillstånd.
Norrköping är sedan 2012 ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att de mellan 10 000 och 15 000 sverigefinnarna i kommunen bland annat ska stöttas när det gäller att kunna använda sitt språk.
I kommunen finns två äldreboenden med finsk profil. De har avdelningar där en del i personalen talar finska och man uppmärksammar finska högtider. Det finns också två träffpunkter för äldre, en i stan och en i Skärblacka, som en dag i veckan har särskilda aktiviteter för finsktalande med finsktalande personal.
Raija Arvidsson är samordnare för det finska förvaltningsområdet och hon vet att det andra lärda språket ofta försvinner när människor åldras och om demenssjukdomar sätter in.
– Det är inte bara bland finnar utan det gäller andra grupper också, säger hon.