"Vi får vända på E4:an när det kommer motbud", säger Per Gawelund, som arbetar som sjuksköterska inom psykiatri.
I våras försvann den psykiatriambulans som tidigare var stationerad i Norrköping.
I Linköping blev den kvar, men med ett nytt uppdrag: att åka på larm till båda kommunerna – och fem till i centrala och östra delen av länet. Något som har visat sig vara omöjligt, enligt Per Gawelund.
– Vi har för stora avstånd att täcka. Vi får vända på E4:an när det kommer motbud, säger han.
Vilka larm som ambulansen ska åka på styrs av SOS Alarm. Siffror från regionen visar att psykiatriambulansen efter förändringen i våras åkt på 436 larm i Linköping fram till och med november 2024.
Motsvarande siffra för Norrköping är 172.
– Alla kan drabbas av kriser och dippar i livet. Men bor man i östra länsdelen får man inte samma hjälp, säger Per Gawelund och tillägger att möjligheten att vara på plats snabbt ofta är avgörande.
– Om vi ska kunna förhindra självmord handlar det om minuter.
Regionen har numera bara en så kallad psykiatriambulans. Den utgår från Linköping.
Statistik från polisen i Östergötland visar att ärenden om självmordsförsök och psykisk ohälsa har ökat med över 100 procent i Norrköping sedan 2020, från 409 till 1 022.
I hela länet har de här ärendena gått från 1 166 till 2 733 under samma period.
Patrik Forsemalm är verksamhetsutvecklare inom Noa, med nationellt ansvar för polisens arbete med psykisk ohälsa och suicidprevention. Han är kritisk till att regioner skär ner inom psykiatrin.
– Det drabbar människor som inte har någon annanstans att vända sig. Jag tror att det är en ganska kortsiktig lösning. Kostnaderna kommer att uppstå på andra ställen.
Larmen om psykisk ohälsa och självmordsförsök har ökat kraftigt i Norrköping sedan 2020.
Enligt Patrik Forsemalm har forskning visat att psykiatriambulanser ger en bättre vård och bidrar till att trycket på psykiatrin minskar.
Larm om psykisk ohälsa är ofta båda akuta och tidskrävande. Ambulanserna är ett sätt att avlasta och att frigöra resurser hos polisen, menar han.
Resurser som behövs i en tid präglad av gängkonflikter.
– Vi ska självklart hjälpa människor i nöd. Men det är inte vår primära uppgift att vara vårdpersonal, säger Patrik Forsemalm och fortsätter:
– Det är tragiskt att människor hamnar hos polisen i stället för att få den vård som de förtjänar.
Enligt Johan Arén, vårdchef på psykiatriska kliniken i Linköping, är målet att antalet utryckningar ska vara lika många i länets båda storkommuner.
I dag åker psykiatriambulansen på långt fler larm i Linköping än i Norrköping, vad tänker du om det?
– När vi tog över hela det här uppdraget sa vi att vi skulle köra på fram till årsskiftet och sedan titta på siffrorna och utvärdera. Nu måste vi justera och göra något så att det blir mer likvärdigt. Vården ska vara jämlik.
"Vården ska vara jämlik", säger Johan Arén, som är vårdchef på psykiatriska kliniken på US i Linköping.
Han öppnar för att psykiatriambulansen kan komma att utgå från Norrköping vissa dagar. Då skulle fler larm i östra länsdelen kunna fångas upp.
Samtidigt riskerar då avstånden åt andra hållet att bli ett problem i stället.
Skulle ni vilja ha en psykiatriambulans till?
– Utifrån nuvarande budget måste vi förhålla oss till det här. Om vi hade haft en högre budget hade vi kunnat anställa fler människor och ha fler bilar, säger Johan Arén.
Fredrik Sjöstrand (M) är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Han försvarar beslutet att dra in Norrköpings psykiatriambulans som en del av regionens stora besparingspaket.
– Det är klart att upptagningsområdet har blivit större. Den konsekvensen visste vi. Men vi uppfattade att en psykiatriambulans är tillräckligt för att klara uppdraget.
"Vi uppfattade att en psykiatriambulans är tillräckligt för att klara uppdraget", säger Fredrik Sjöstrand (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Borde man inte få samma hjälp i Norrköping som i Linköping om man drabbas av psykisk ohälsa?
– Jo, det kan man tycka. Så är det naturligtvis. Det är så uppdraget ser ut. Samtidigt har den som bor i västra länsdelen inte tillgång till den här tjänsten alls.
Det görs mer än dubbelt så många utryckningar i Linköping som i Norrköping. Är det rättvist?
– Jag tänker just nu inte gå in och kommentera enskilda delar av omställningsarbetet. Det är en del av en helhet där vi gjorde olika avvägningar om vad som får minst negativa konsekvenser för östgötarna. Ambitionen är att vi ska ha likvärdig vård i hela länet. Det har vi inte, geografin spelar en viss roll. Samtidigt måste vi använda våra resurser så optimalt som möjligt.
Kan inte psykiatriambulansen utgå från Norrköping också?
– Ändring av placeringsort är inte aktuellt just nu i alla fall. Vi får se längre fram, säger Fredrik Sjöstrand.
Psykiatriambulansen åker på betydligt fler larm i Linköping än i Norrköping, visar NT:s genomgång.
Norrköpingspolisen har varit hårt belastade, är inte psykiatriambulanser ett sätt att avlasta dem?
– Psykiatriambulansen ersätter inte polisen. Men jag vet att polisen har uppskattat att den här resursen har funnits tillgänglig.
Polismyndigheten ser det här som ett bra sätt att frigöra resurser till brottsbekämpning?
– Region Östergötland har ett uppdrag att bedriva så bra hälso- och sjukvård som möjligt utifrån de resurser som vi har. Om vi hade behållit psykiatriambulansen som den var innan hade vi behövt göra ytterligare nedskärningar inom psykiatrin. Då hade det blivit ännu mindre resurser till öppenvården, till barn som behöver adhd-utredningar eller till vuxna som behöver psykiatrisk vård. I vår värld hade det inneburit mer ont för medborgarna, säger Fredrik Sjöstrand.