- Jag känner mig så dum
i huvudet som trott på honom, säger Louise Malmström.
I ett brev, som egentligen bara var tänkt att användas internt i partiet, men som finns publicerat på nt.se, förklarar hon varför.
Droppen som fick bägaren att rinna över var att rekryteringen av en ny ombudsman till länets partidistrikt efter Lars "Laban" Bengtsson, enligt Malmström visade sig att vara en skenprocess.
Ville bilda ett nytt lag
Samtidigt som han lämnade ett stort tomrum efter sig såg Louise Malmström chansen att bilda ett nytt lag. Men enligt henne hade ordföranden Johan Andersson redan från början en färdig lösning. Han ville att Roger Berzell, ombudsman för Linköpings arbetarekommun, skulle ha posten.
Louise tyckte inte att det var någon bra idé, eftersom hon visste att många kvinnor uppfattar Berzell som kontroversiell. Hon vet att han har många förtjänster, men anser inte att han skulle komplettera laget eftersom han levt så nära den kultur som hon menar råder och som hon ville bryta. Därför startades en rekryteringsprocess, där flera kompetenta personer var aktuella. Men enligt Louise Malmström var hela rekryteringsprocessen ett spel för gallerierna. Någon annan än Roger Berzell var inte aktuell.
- Rekryteringsprocessen har pågått tre-fyra veckor och har tagit mycket av min tid som jag hade kunnat använda till annat, säger Louise Malmström.
Inte blivit kallad till möten
Hon konstaterar att hon knappt kommit någonstans på de två år som hon arbetat för förändring i partidistriktets styrelse.
- Ordföranden har fått mig att tro att han lyssnade på mina förslag och min kritik. Han har sagt "hoppsan" och "oj, vad slarvigt" när jag frågat varför jag inte fått kallelser till möten. Då trodde jag att han skulle ändra sig, men nu ser jag att det är ett mönster.
Hon uppskattar att hon har missat ett tiotal möten på grund av undanhållen information.
- Folk i riksdagen har kommit fram och frågat varför jag inte kom på möten, som jag inte visste hade varit.
Hon berättar att hon inte bjöds in till ordförandeträffar eller att hon bjöds in muntligt utan att få tillgång till de handlingar som skulle diskuteras. Vid ett möte visade det sig att den första punkten var att hon skulle tala under rubriken "nationell politik", utan att ha någon chans att förbereda sig.
- Där satt jag som en idiot och fick ordet. Jag blev så ledsen att jag var tvungen att lämna mötet. Om jag ska stå inför 15 viktiga personer och prata nationell politik vill jag förbereda mig.
Avgjort på förhand
Men enligt Louise Malmström var det inte bara hon personligen som drabbades av Johan Anderssons arbetssätt. Många frågor kom överhuvudtaget aldrig upp, inte ens på presidiemötena, och när de väl kom upp var de i praktiken
redan avgjorda.
- Vissa frågor som sjukvården, som var den hetaste frågan i förra valet har vi
inte diskuterat än. Vi har inte satt ner några fötter där. Vi var som ett transportkompani, där han aldrig tog upp och diskuterade viktiga frågor.
För Louise Malmström är ordförandens arbetssätt såväl främmande som gammaldags.
- Som ordförande i ABF gör jag tvärtom. Jag vill att alla i styrelsen ska känna sig så delaktiga som möjligt,
därför brukar vi diskutera fram och tillbaka innan vi tillsammans kommer fram till ett beslut eller skriver ett dokument.
Att det blivit så här tror hon dels kan vara en gene
rationsfråga, dels kan det handla om strukturer.
- En del sitter i väggarna. Johan Andersson har suttit som kommunalråd i Motala under många år och är van vid att vara "the one and only".
Bara positiv respons
Sedan hon tog bladet från munnen och framförde sin kritik känner hon ett brett stöd och tror inte att detta äventyrar hennes möjligheter att fortsätta som riksdagsledamot.
- Jag har bara fått positiva reaktioner, men det är klart att mina kritiker inte ringer upp mig. Men det är många, inte minst flera före detta politiker, som sett de här strukturerna och tycker att det är bra att jag tar upp det.