Hasse säljer aldrig sin älskade Honda

Många motorentusiaster lägger ned hundratusentals kronor på sin fordon för att de ska bli extra snygga. Andra, som Hasse Johansson, gör precis tvärtom...

Foto: MATZ GLIMHED

Foto: MATZ GLIMHED

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2003-12-06 14:13
En väldigt stor andel av de fordon som har förekommit i olika reportage i Garage-serien har varit väldig fina och påkostade. Det läckra lacker och krombelagda delar i överflöd.
Om man tittar på motorcykelsidan så är de fram för alla de som åker customhojar som en viss förkärlek till denna extrautrustning.
? Det har aldrig riktigt varit min stil, säger Hasse ?Muskel? Johansson.
När man ser hans chopper så ser man direkt att han lever som ha lär. Choppern är en klassisk långbenare men en mattsvart lackering och helt utan extra finesser.
Precis som Hasse vill ha det.
Har varit oskiljaktiga
? Jag köpte den här choppern redan 1990 och sedan dess har vi varit oskiljaktiga. Motorn är från början en 750-motor från en gammal hederlig Honda 750 Four.
Hasse Johansson körde motorcykel på 1970-talet, men så följde en period där han var utan motorcykel. Suget blev allt starkare och 1990 införskaffades den mattsvarta choppern.
? Har man väl börjat att köra motorcykel så är det svårt att vara utan. Själva känslan när man kör går inte riktigt att beskriva.
Under alla år har motorcykeln tuffat och gått, men förra året fick MC-montörerna se över motorn ordentligt. Det blev en helrenovering med bland annat borrning till 836 kubik.
? Utan Mats och Benka hade kanske pärlan stått still, men nu rullar den igen, skrattar Hasse.
Bara custom som gäller
Hasse Johansson är medlem i en motorcykelklubb som heter Grasp MC, som tidigare hette Oldboys MC. Där är det uteslutande custom som gäller.
? Visst får man lite gliringar för hur min hoj ser ut, men det struntar jag i. Den här hojen och jag är som bröder, vi kommer aldrig att skiljas åt.
Ett bevis på detta fick Hasse häromåret. En kille, som liksom Hasse var förtjust i klassiska choppers, fick syn på Hasses hoj och lade ett bud.
? Han bjöd mig 30 000 kronor rätt upp och ned. Men jag svek inte Hondan och tackade därför nej till erbjudandet.
Choppern använder Hasse som bruksfordon nästan åtta månader om året.
? I april åker choppern fram och sedan kör jag till november om vädret tillåter.
Att ha en chopper utan minsta lyster kan tyckas lite tröstlöst, men enligt Hasse Johansson finns det åtminstone en stor fördel.
? Om jag får ett märke eller en repa i lacken så är det bara att glida in på macken och köpa en sprayburk med färg. På med färgen och låt den torka så är att frid och fröjd igen. Eltejp är ett annat bra knep för att hålla motorcykeln vid liv, skrattar Hasse.
En annan roligt detalj på den mattsvarta choppern är stödet, eller rättare sagt avsaknaden av stöd. Ända sedan choppern köptes 1990 så har den saknat stöd. Istället har en träkloss, som sitter inkilad i ramen, fått tjänstgöra som stöd genom åren.
? Nu sätter jag inte dit något stöd. Alla talar om min träkloss så det har blivit lite min grej att köra med träklossen.
Hasse Johansson erkänner motvilligt till slut att det finns trots allt vissa nackdelar med att åka på en gammal chopper.
Kan vara svårt med delar
? Ibland kan det vara lite svårt att få tag i vissa delar. Den börjar ju få några år på nacken nu och allt finns inte längre på lagerhyllorna.
Även om Hasse någon gång i framtiden köper sig en modernare motorcykel så får den stå och trängas med den klassiska choppern i garaget.
? Som jag sade förut ? den här säljer jag aldrig. Vi är som bröder.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om