Historien om den stackars, stackars Le Gentil

Man brukar säga att Tycho Brahe hade otur, men jämfört med den franske astronomen med det fantastiskt långa namnet Guillaume Joseph Hyacinthe Jean-Baptiste Le Gentil de la Galaisière var han rena turgossen.

This image provided by NASA Wednesday Feb. 22, 2012 shows a partial solar eclipse as seen from space taken on Tuesday Feb. 21, 2012 when the Moon moved in between NASAs Solar Dynamics Observatory (SDO) satellite and the Sun (seen here in extreme ultraviolet light). The SDO team observed the lunar transit, which began at about 8.10 am EST and ended about 10 am EST. (AP Photo/NASA)

This image provided by NASA Wednesday Feb. 22, 2012 shows a partial solar eclipse as seen from space taken on Tuesday Feb. 21, 2012 when the Moon moved in between NASAs Solar Dynamics Observatory (SDO) satellite and the Sun (seen here in extreme ultraviolet light). The SDO team observed the lunar transit, which began at about 8.10 am EST and ended about 10 am EST. (AP Photo/NASA)

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2012-06-04 00:00

Le Gentil var en av de astronomer som for runt hela världen för att observera Venus passage över solen. Förutom att man skulle få fram data för att beräkna avståndet till solen förbättrades även kunskapen om jordens geografi vilket gynnade sjöfarten.

Le Gentil hade fått
i uppdrag av den franska vetenskapsakademin att resa till Pondicherry i Indien, där hela passagen skulle vara synlig. Efter en lång, besvärlig sjöresa och då Le Gentils sjösjuka äntligen hade lättat anlände skeppet till ön Mauritius
i Indiska oceanen. Där möttes han av nyheten att britterna hade omringat Pondicherry. Vart skulle han nu ta vägen?

Efter viss tvekan bestämde han sig för att segla till ön Rodrigues, inte så långt från Mauritius. I väntan på ett lämpligt skepp drabbades han av dysenteri. Väntan blev lång och ödet ville något annat: franska förstärkningar var på väg till Pondicherry och anlöpte Mauritius på vägen. Le Gentil såg sin chans och följde med. Dessvärre spelade monsunvindarna ett spratt med skeppet som kom ur kurs och låg i stiltje under veckor.

När de äntligen kom fram hade Pondicherry redan erövrats av britterna och det var bara för skeppet att återvända till Mauritius.

Allt var förgäves
Nu hade tiden runnit ut och skeppet hann inte nå land innan Venuspassagen skulle vara. Le Gentil försökte observera från det gungande havet men det var i stort sett omöjligt att hålla solen i synfältet och tidtagningen var lika illa den. Allt hade varit förgäves.

Men gav Le Gentil upp för det? Nej, nej. Han beslutade sig för att stanna i området och invänta nästa passage åtta år senare. Under tiden undersökte han bland annat flora och fauna på Mauritius och Madagaskar.

Mot Filippinerna
Åren gick. 1766 reste Le Gentil till Filippinernas huvudstad Manila för att observera nästa passage då väderförhållandena var betydligt bättre där. Bra tänkt, men elva månader senare fick han åter order från vetenskapsakademin: res till Pondicherry, som nu var i franska händer igen. Så fick det bli.

Denna gång var han ändå på plats i god tid. Att hans temporära hem och observatorium fanns ovanpå ett militärförråd med 30 ton krut verkade inte bekymra honom. Inget hände dock.

Dagen före passagen var hur klar som helst, men när Le Gentil kommer upp på morgonen när den ska ske möts han av moln. Han får inte se något av passagen. Ingenting. För att strö salt i såren var vädret i Manila strålande.

Var Le Gentils umbäranden över nu då? Knappast. Han drabbades av dysenteri omgång nummer två. Skeppet som skulle ta honom hem några år senare drabbades av storm vid Godahoppsudden och förlorade en mast. De fick återvända till Mauritius.

Miste allt
Efter mycket möda kom han så hem till Paris efter att ha gått till fots sista biten över Pyrenéerna. För att finna att han varit borta så länge att han blivit dödförklarad och därmed mist sitt jobb och sin lön och att släktingar tagit över alla hans tillgångar.

Le Gentil lyckades till slut att få tillbaka en stor del av sin egendom - och sitt jobb, träffade en kvinna som blev hans fru och som födde deras gemensamma dotter.

Vi får hoppas att de återstående 20 år som han ändå fick blev någorlunda okej.

Fotnot: Du kan läsa fler fantastiska historier om astronomernas öden och äventyr under 1700-talet i Andrea Wulfs bok Jakten på Venus (Leopard förlag).

+ Venus - en helvetisk tvilling

Venus kallas ibland för jordens tvilling, mest för dess likhet i massa och storlek - Venus är bara lite mindre än jorden. Men där slutar likheterna. Venus rör sig innanför jordbanan, närmare solen och är därför varmare. Den omges av en tjock koldioxidatmosfär där växthuseffekten har nått sin klimax: temperaturen på ytan har skrämts upp till hela 470 grader och trycket där är 92 gånger vårt. Venus har moln som jorden men som i stället för vattendroppar består av svavelsyra. Ytan består mest av steniga slätter men det finns två högländer stora som Australien respektive Sydamerika.

Venus tycks också ha flera aktiva vulkaner. Planeten har ingen måne och roterar så långsamt (och baklänges jämfört med jorden) att dess dag (243 dygn) är längre än dess år (225 dygn).

Venus är måhända fantastiskt skön som afton- eller morgonstjärnan på vår himmel, men lyd mitt råd: åk aldrig dit själv! Det räcker med att Europa-länderna har en rymdsond, Venus Express, som sedan 2006 ligger i bana runt planeten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om