Jag har aldrig haft några större idoler, men en offentlig person jag inspireras av är Ola Salo. Har ni en stund över föreslår jag att ni söker upp hans vinterprat från P1 i julas. Högt och lågt, både tänkvärt och lättsamt.
Han berättar bland annat om ett möte med en av sina idoler. Beck Hansen, en amerikansk multimusikant och vildhjärna. Salo berättar om och ångesten över vad han skulle säga, hur han skulle visa sin uppskattning. Han ville säga något mer än bara: ”jag gillar det du gör”, så han snabböversatte ”jag gillar din kultur, ditt skapande” i hjärnan, till ”I really like your culture”.
Problemet är bara att ordet ”culture” i amerikansk engelska snarare refererar till bakteriekultur och gammal yoghurt än till det som var tanken. Svaret blev också därefter.
Det fick mig att tänka på den gången för tio år sedan då jag själv mötte Ola Salo, av en slump på en fest.
– Ola, sa han och sträckte fram handen.
– Olov, sa jag, och min småstressade hjärna arbetade fram ett föga berikande tillägg:
– Vilka fina bokstäver du har i början på namnet!