Mia Andersson och Ted Nibenius bor vid Skälvs gård nära Klockaretorpet. Mia tycker att vildsvinen är obehagliga. Dels för att antalet i dag uppgår till ett tiotal djur. Dels för att de har blivit märkbart orädda och mer framfusiga under hösten.
– Vi tror att det är en sugga med årskultingar. Kultingarna har vuxit till sig rejält och vågar sig numera ända fram till trädgården och entrétrappan. Djuren grymtar, bökar och är inte alls rädda för människor. Vi tjoar och klappar händerna innan vi går fram till bilarna och då springer de iväg. Ett första steg nu för att få bort vildsvinen härifrån är att sluta lägga ut frön till fåglarna i foderautomaten, säger hon.
Ett annat bekymmer är avsaknaden av belysning. Hon mötte vildsvinsflocken när hon cyklade hem från jobbet i mörkret en eftermiddag.
– Hela gruppen sprang över den kolsvarta vägen framför mig mitt i skenet från cykellyset. Jag blev livrädd. Personligen tycker jag att det var jätteotäckt. Jag vågar inte tänka på vad som kunde ha hänt mig om jag cyklat omkull. Anfaller djuren då?, undrar Mia.
Hon har ringt och skickat mejl till kommunen och påtalat bekymret. Svaret hon hittills fått är att kommunjägarna ska underrättats.
– Jag har ingen kunskap om vildsvinen är farliga eller inte men de är läskiga. Nu är de i vår trädgård varje kväll, utvecklar hon.
Hans Werthén, förvaltare vid samhällsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun, uppger att problemen med vildsvinen kommer i perioder. Det handlar framför allt om områden i utkanterna av bebyggelse och nära större sammanhängande skogs- och jordbruksområden.
Hur agerar kommunen vid den här typen av ärenden?
– Vi brukar sända ut kommunjägare för att göra en bedömning av situationen och därefter bestämmer vi om vi går vidare med olika åtgärder och i sådant fall vilken. Ibland räcker det med störning. Ibland krävs skyddsjakt.
Hans Werthén råder de boende vid Skälvs gård att ha respekt för vildsvinen.
– Generellt sett är de inte farliga för människor, men man ska inte glömma bort att det är ett kraftfullt djur, tipsar han.
Kommunjägaren Christian Nossbring berättar att problemet börjar bli välkänt i våra trakter och tyvärr är alternativen inte så många.
– Går inte djuren att skrämma bort återstår bara avskjutning. Bara i Åby har vi tvingats skjuta ett 20-tal vildsvin inne i samhället i höst som blivit vana med människor. Vildsvinen gör stor skada i trädgårdar och på gräsplaner. Riktigt illa blir det när djuren tar "daglega" (dagskydd för nattdjur) i buskarna. I stället för att fly från människorna när man försöker skrämma bort dem så går vildsvinen mot dem.
Anna Olsson, rektor för Tamburinens F6-skola och fritidshem i Klockaretorpet, förklarar att vildsvinsfrågan har diskuterats inom personalgruppen. Skolans verksamhet ligger i närheten av ett skogsparti som vildsvinen sägs besöka med jämna mellanrum.
– Så länge vi inte har sett spår av djuren på vare sig på skolgården eller i träddungarna i anslutning till skolan och fritidshemmet så är vi lugna. Nu tror inte jag heller att vildsvinen är särskilt aktiva på dagarna när vi har verksamheten igång. Under rasterna har vi dessutom flera rastvakter ute som håller koll. Skulle djuren ändå visa sig vid skolan får barnen gå in direkt, säger Anna Olsson.